Livsavgörande genombrott

2023 03 17

Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Resultatet av studien talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord för unga män som lider av psykisk sjukdom.

Självmord är den ledande dödsorsaken bland tonåringar och unga vuxna. Män är överrepresenterade i kategorin.

Varje år begår 800 000 människor självmord världen över.

En stor andel, upp till 90 procent, lider av svår psykisk sjukdom, inklusive svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni.

–  Vi har undersökt om regional överdödlighet i självmord hos 15- till 19-åringar var korrelerat med användning av ECT, litium och klozapin bland unga, säger Adrian E. Desai Boström, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och studiens försteförfattare.

– Resultaten ger en tydlig signal om att tidigt insatt medicinsk-psykiatrisk behandling mot svår psykisk sjukdom kan bidra till att minska överdödligheten i självmord hos pojkar i sena tonår, fortsätter Boström som även är postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Stor framgång 

Tidigare studier har visat att elbehandling samt medicinering med litium och klozapin minskar risken för självmord hos vuxna.

Den nya studien tyder på att samma behandling fungerar på tonåringar, vilket är en stor framgång.

– Det har varit mer oklart om behandlingarna även kan ge skydd mot självmord hos ungdomar, uppger forskarna bakom studien.

Så gjordes undersökningen

Forskarna samlade in data från de 21 svenska regionerna mellan 2016 och 2020. 

Under tidsperioden tog 632 personer mellan 15 och 24 år sina liv, varav 200 i åldrarna 15 till 19 år.

– Överdödligheten mättes genom att jämföra självmord bland 15- till 19-åringar med 20- till 24-åringar inom samma region. Regioner som hade relativt sett lägre självmordstal bland 15- till 19-åringar jämfört med 20- till 24-åringar, gav också mer behandling med ECT, litium och klozapin till de yngre patienterna, framhåller forskarna.

Nästa steg

Forskargruppens nästa steg blir att analysera om behandlingen även kan ges vid ges vid andra särskilt svåra psykiatriska sjukdomstillstånd, där det finns en hög dödlighet och relativ brist på fungerande behandlingar.

Samma behandling kan eventuells användas vid svår ätstörning med tillhörande depressionssjukdom.

– Dessa studier kan med fördel fokusera på behandlingarnas effekter på självmordsrisken, men även på andra möjliga positiva behandlingsutfall som förbättrad funktionsförmåga, kognitiv funktion och livskvalitet på lång sikt, säger Adrian E. Desai Boström.

Foto: J. Koblitz 

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen