ICA och Coop uttalar sig efter nya matprisbeskedet

2023 03 22

Lidl gick ikväll ut med att man sänker priset på hundratals varor.

Beskedet slog ned som en bomb mitt under den intensiva debatten kring de svenska livsmedelspriserna, som skenade över 20 procent i februari enligt Statistiska centralbyråns Konsumentprisindex.

Nu uttalar sig även regeringen om Lidls val att sänka priserna rejält.

– Mycket bra att Lidl går före med att sänka och frysa sina priser på över hundra varor, framhåller finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Twitter.

Uppmanar andra butiker

Efter Lidls besked uppmanar nu regeringen andra matbutiker att göra samma sak.

– Jag hoppas att de stora matjättarna följer deras exempel och på så sätt underlättar vardagen för alla de hushåll som nu kämpar med höga priser, fortsätter finansministern.

Priserna som Lidl sänker påverkar bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar.

Företaget lovar dessutom att fler varor läggs till bland prissänkningarna inom kort.

– Vi kommer fortsatt att erbjuda starka kampanjer, men vi har nu, i nära samarbete med våra leverantörer, kommit överens om att sätta nya lägre priser på över hundra varor i alla våra butiker i Sverige, säger Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl, i ett pressmeddelande.

Ica och Coop svarar

Efter kvällens besked har även Ica och Coop uttalat sig.

Och matjättarna är rejält pressade.

– I och med att vetepriserna och mejeripriserna går ner så tror jag att det i början på kvartal 2 borde vända nedåt, säger Icas vd Nina Jönsson till SVT.

Hon tillägger dock:

– Jag kan inte ge några löften, men jag kan ge prognoser. 

Även Coop tror att prissänkningar kan vara på gång inom kort.

– Vi justerar våra priser när vi får justeringar från leverantörerna. Vi ser flera råvaror som är på väg ner och förväntar oss prissänkningar från leverantörerna. Vår bedömning är att vi kommer att se sänkta priser inom vissa kategorier framöver, säger Marcus Björling, pressekreterare på Coop, till samma tv-kanal.

Hårt pressade

Igår rapporterades att de tre matjättarna Axfood, Ica och Coop haft enskilda möten med just Elisabeth Svantesson.

Beskedet var då att handlarna inte höjer priset mer än nödvändigt.

– Det är viktigt att titta på helheten, det här är en komplex kedja, sade till exempel Coops vd Marie Mygren till SVT och pekade på ökade leveranskostnader som den bidragande orsaken till de stigande matpriserna.

Tidigare har livsmedelsbranschen slagit larm om att man är hårt pressade och att mathandeln till och med går back.

"Orimligt"

Elisabeth Svantesson markerade samtidigt tydligt inför en samlad presskår att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Inget pristak

Tidigare i mars krävde Vänsterpartiet att ett pristak ska införas på flera varor.

Det förslaget har emellertid slagits undan av regeringen som menar att politiker inte ska blanda sig i prissättning.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, sade Elisabeth Svantesson till Sveriges Radio Ekot.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Ny kafferegel i Sverige – 70 procent vet inte om det

2025 05 23

Den 1 januari 2024 infördes en ny så kallad “kaffelag” i Sverige.

Sedan dess har det snart gått ett och ett halvt år.

Och knappt någon känner till att den har införts.

Det handlar om lagen som kräver att restauranger och kaféer måste erbjuda kunden flergångsalternativ när man köper mat eller dryck som takeaway. En nödvändig lag som dock helt tycks ignoreras, framhåller Håll Sverige Rent efter en ny Novusundersökning.

– Lagen har potential att minska nedskräpningen, men den efterlevs inte. Det krävs praktiska lösningar och mer information till konsumenterna om vi ska lyckas minska berget av engångsplast, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett uttalande.

70 procent känner inte till den

Enligt undersökningen är det bara nio procent av takeawaykunder som erbjudits en mugg eller annan behållare som kan återanvändas.

Samma rapport visar att 72 procent av svenska folket inte ens känner till att lagen finns.

Och hade kännedomen varit större skulle lagen sannolikt efterlevas mer. Enligt Håll Sverige Rent är det 61 procent som är positiva till regeln.

– Folk är inte emot förändringen, tvärtom. Däremot vet de flesta inte om att de har möjligheten att få sin takeaway-kaffe i flergångsmugg, säger Johanna Ragnartz.  

LÄS MER: Nya regler när du går på restaurang – infördes i mars

Pressad bransch

Antalet engångsmuggar med plast har stigit kraftigt på 2020-talet.

Från 1 055 miljoner år 2022 ökade antalet till 1 256 miljoner året därpå. Motsvarande siffra för matlådor var 858 miljoner år 2023, enligt Naturvårdsverket.

Det beskrivs som ett enormt slöseri med resurser och en stor bov i nedskräpningen i städer och i naturen.

I branschen talas det om stora utmaningar.

Den här lagstiftningen har landat i knät på en redan pressad bransch och det saknas stöd och finansiering från offentligt håll. Brist på information till konsumenter bidrar starkt till att flergångsalternativen inte efterfrågas, säger Clara Lidberg på Panter, ett företag som erbjuder återanvändbara kärl.

LÄS MER: OLW lanserar oväntad chipssmak – “Tydlig efterfrågan”

Foto: A. Nee resp C. Ciftci

Text: Redaktionen