ISRAEL: Stora protester – fruktar inbördeskrig

2023 03 23

Israel har antagit en ny lag som skyddar premiärminister Benjamin Netanyahu.

Den nya lagen innebär att premiärministern kan fortsätta styra landet under rättegången där han står anklagad för korruption.  

Tzipi Livni, Israels före detta utrikesministern, reagerar stark mot lagändringen.

– Antingen kommer Israel bli en judisk, demokratisk och progressiv stat eller en religiös, totalitär, fallerande och isolerad stat. Det är dit de leder oss, säger han till Israeli Army Radio.

Flera reformer

Lagen är en av flera uppmärksammade reformer som premiärministern planerar att genomföra för att förändra rättsväsendet i Israel.

Den nya lagändringen innebär bland annat att parlamentet ska kunna ompröva utslag från Högsta domstolen.

De israelitiska politikerna får även mer inflytande över nomineringarna till Högsta domstolen.

Kritiker menar att lagen är anpassad efter Netanyahu, att den uppmuntrar till korruption och fördjupar den växande klyftan mellan invånarnas åsikter om rättsväsendet.  

Stora demonstrationer

Den nya lagändringen har lett till omfattande protester i Israel.  

I Jerusalem blockerar demonstranter stora gator och klär murarna i staden med stora israeliska flaggor.

 Spänningarna mellan demonstranter och poliser har ökat.  

– Israelisk polis uppger att flera har gripits under protesterna, rapporterar AP.

Jag hoppas det inte blir inbördeskrig”

Under flera veckor har tusentals personer demonstrerat mot den nya regeringens reformagenda. 

– Det känns som att de vill förändra landet, som har varit liberalt och bra, säger en av demonstranterna, Liat Bartov Sadeh, till SVT Nyheter

Hon är hoppfull om att protesterna kommer att få genomslag. Samtidigt är hon oroad inför framtiden.  

– Jag tror att om de går vidare med detta kommer det bli en konstitutionell kris. Jag hoppas det inte blir inbördeskrig.

Lagen godtogs med 61 röster mot 42 i Knesset, Israels parlament. Sammanlagt har parlamentet 120 platser.

Foto: T. Brandon

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen