Efter Ica – nu agerar nästa matjätte

2023 03 27

Priserna sänks med mellan 5 och 25 procent.

Det gäller bland annat produktkategorier som  bröd, fågel, ost, chark, såser, skafferi, barnmat och hygienprodukter, uppger Sveriges största matkedja.

De nya priserna träder i kraft efter påsk, den 11 april.

– Nu sänker även ICA flera av sina priser. Ett välkommet besked för alla som kämpar med att få sin ekonomi att gå ihop! kommenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Twitter efter matjättens besked.

Coop följer

Nu kommer nästa välkomna besked för svenska konsumenter.

Coop, livsmedelsbranschens näst största aktör, uppger att de kommer att sänka priserna på färska grönsaker och frukt. 

Samtliga varor inom färska grönsaker, frukter och bär sänks med 12 procent.

– En sänkning som motsvarar momsen på livsmedel. Med sänkningen vill Coop stötta sina medlemmar, som fått allt högre kostnader under den senaste tiden, framhåller matkedjan i ett pressmeddelande.

”Rejäl sänkning”

Marie Nygren, vd för Coop Sverige, kommenterar prissänkningen.

– Vi ser att våra medlemmar har det svårare ekonomiskt nu. De handlar mer av kampanjvaror, utnyttjar medlemserbjudanden i högre grad och flyttar handen i hyllan till billigare alternativ. Vi ser också att fler prioriterar bort den för hälsan så viktiga kategorin frukt och grönt. Det är olyckligt och inte hållbart. Nu gör vi en rejäl sänkning av priserna för att våra medlemmar fortsatt ska kunna prioritera att äta frukt och grönsaker.

Då sänks priset

Prissänkningarna träder i kraft från och med torsdag 30 mars och gäller för Coops medlemmar i alla Coopbutiker och online,

De sänkta priserna gäller under hela april.

– Det här är en investering som vi gör här och nu för att våra medlemmar alltid ska kunna göra en bra affär hos Coop. Eftersom vi är en konsumentkooperation är det våra medlemmar som är våra ägare och därmed dem som vi prioriterar när vi investerar i vårt erbjudande, säger Marie Nygren och tillägger:

– Den här satsningen gör vi för att hjälpa våra medlemmar att få ner sina kostnader för frukt och grönsaker. Samtidigt fortsätter vi diskussionerna med våra leverantörer och vi kommer att genomföra fler aktiviteter framåt. Vi ser att flera råvaror gått ner i pris och vi förväntar oss prissänkningar från våra leverantörer. Bedömningen just nu är att vi kommer att se sänkta priser inom vissa kategorier framöver.

För att ta del av prissänkningen behöver man vara medlem i någon av Coops 28 konsumentföreningar. I dag är över 3,8 miljoner svenskar medlemmar inom Coop. 

Foto: Coop Sverige 

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen