Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen