UPPGIFTER: Väst har styrkor i Ukraina

2023 04 12

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Västvärlden var snabba med att fördöma kriget och enades om att stödja de ukrainska styrkorna.

USA och Nato var dock snabba med att dra en röd linje: Inga västerländska styrkor kommer att skickas till kriget.

Nu kommer nya uppgifter som tyder på motsatsen.

Hemliga dokument från den så kallade Pentagonläckan visar att flera västländer har specialförband på plats i Ukraina, rapporterar BBC.  

Flera länder

Enligt dokumenten, som är daterade till 23 mars, handlar det om följande länder:

- Storbritannien (50 soldater)

- Lettland (17 soldater)

- Frankrike (15 soldater)

- USA (14 soldater)

- Nederländerna (1 soldat)

Dokumenten innehåller ingen information om vad specialförbanden är utplacerade eller vad deras uppgifter är.

BBC framhåller att det handlar om ett fåtal soldater, men betonar att specialförbanden arbetar mycket effektivt.

– Brittiska elitstyrkor består av flera militära elitförband med distinkta expertområden och anses vara bland de mest kapabla i världen, uppger nyhetskanalen.

"Var försiktiga" 

Storbritanniens försvarsdepartement har för vana att inte kommentera uppgifter om landets elitstyrkor.

Departementet har dock uttalat sig om hela läckan i stort.

– De läckta dokumenten, som påstås innehålla hemligstämplad information, innehåller en allvarlig nivå av felaktigheter. Läsare bör vara försiktiga och undvika att sprida desinformation, framhåller britterna.

Storbritannien specificerar dock inte vilka uppgifter som de avser är desinformation.

Pentagon undersöker

Dokumenten började få spridning på sociala medier natten mellan den 6 och 7 april.

Läckan innehåller bland annat information om hur USA och Nato ska förbereda Ukraina inför den stundande motoffensiven mot de ryska ockupanterna.   

Pentagon undersöker nu vem som kan ha läckt dokumenten.

– Vi kommer att fortsätta att undersöka och vända varje sten tills vi hittar källan till detta och förstår omfattningen av den, säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin enligt BBC.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen