JUST NU: Ny insats – ska hjälpa pressade hushåll

2023 04 13

Regeringen ska utreda hur bolånetak och amorteringskrav kan utformas i framtiden.

En kommitté, som leds av professor Peter Englund, ska i huvudsak analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och hur åtgärder – som till exempel amorteringskrav – kan motverka dessa risker.

– Dessutom kommer kommittén att analysera om amorteringskrav kan utformas mer ändamålsenligt, framhåller regeringen.

”Behöver hanteras”

– Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga. Hur detta bäst låter sig göras är en viktig och svår fråga och en gedigen utredning kan bidra till att fördjupa kunskaperna, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och tillägger:

– Syftet är att utveckla makrotillsynen, inte avveckla den, särskilt då kunskapsläget ständigt går framåt.

Ministern framhåller att utredningen även syftar till att utveckla konsekvensanalysen för ett politikområde som är under utveckling och förändring.

– Vi vill stärka förutsättningarna för att hantera systemrisker och därmed lägga en grund för en växande ekonomi med goda villkor för både hushåll och företag.

Då ska utredningen redovisas

Utöver professor Peter Englund består kommittén av dekanen Susanne Ackum och professorn John Hassler.

– Ett antal sakkunniga från akademin, statsförvaltningen och näringslivet kommer också att bjudas in att medverka i utredningen, uppger regeringen.

Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024.

Lovade paus

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– Amorteringskravet har bidragit till en sund amorteringskultur och lägre belåning. Men i rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad. Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll partiet den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sedermera backat från vallöftet.

Enligt Svantesson gav Moderaterna löftet i ett läge då man trodde att inflationen skulle landa på tre procent 2023. I dag är läget annorlunda. I mars steg inflationen till 12 procent.

– Det var en annan prognos för 2023, och i december gav ett tydligt uppdrag till Finansinspektionen att utvärdera den här ventilen som gör att man kan få en paus, sa hon till SVT Nyheter i januari.

FI kritiserar förslaget

Finansinspektionen, FI, har varnat för att det är en dålig idé att slopa kravet när inflationen skenar.

– Det har gjort att vi kom in i den här krisen som vi är i nu lite mindre skuldsatta och därmed lite mindre räntekänsliga. Det tror jag är bra att ta med sig även in i nästa kris som kommer. Det är i grund och botten ett krav som vi tycker ska finnas över tid, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, till SVT.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

“Putin måste dö”

2026 06 12

Vladimir Putins krig i Ukraina är inne på sitt femte år.

En hållbar fred är osannolik.

Åtminstone så länge Putin styr Ryssland, anser den kanadensiska tidigare generallöjtnanten Christopher Coates, som menar att diktatorn måste försvinna för att Ukraina ska lämnas ifred.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, säger Coates enligt Kyiv Post.

– Tyvärr har jag mycket svårt att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter kvar vid makten. Jag ser endast en militär seger för Ukraina som en mer fundamental grund för en sådan fred.

Eftergifter räcker inte

Christopher Coates har pensionerat sig från sin roll som befälhavare för Kanadas Joint Operations Command.

Han menar att territoriella eftergifter från Ukraina inte skulle vara tillräckligt för att hålla undan Ryssland över tid. Istället skulle det i bästa fall ge en tillfällig paus i Rysslands imperialistiska ambitioner.

Att Moskva förlitar sig på propaganda och kontroll av medierna är dock en rysk svaghet, bedömer Coates.

– Ett system som byggs på lögner börjar så småningom kollapsa inifrån, säger den tidigare generalen.

Där kan de ukrainska drönarattackerna mot ryska oljeanläggningar få stor betydelse. Inte minst psykologiskt.

– Drönare har inte ersatt traditionell militär makt – de har gett den en ny dimension, säger Christopher Coates.

– Dessa attacker ensamma kommer inte att avgöra krigets utgång, men de är en viktig del av en bredare strategi.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Zelenskyj: då dödar vi Putin

I november 2023 uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelensky, som själv överlevt flera ryska mordförsök, att det inte är uteslutet att försöka eliminera Putin om nöden kräver det.

– Det är krig, och Ukraina har alla rättigheter att försvara sitt land, sade Zelenskyj i en intervju med The Sun vid tillfället.

LÄS MER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen