JUST NU: Ny insats – ska hjälpa pressade hushåll

2023 04 13

Regeringen ska utreda hur bolånetak och amorteringskrav kan utformas i framtiden.

En kommitté, som leds av professor Peter Englund, ska i huvudsak analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och hur åtgärder – som till exempel amorteringskrav – kan motverka dessa risker.

– Dessutom kommer kommittén att analysera om amorteringskrav kan utformas mer ändamålsenligt, framhåller regeringen. 

”Behöver hanteras”

– Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga. Hur detta bäst låter sig göras är en viktig och svår fråga och en gedigen utredning kan bidra till att fördjupa kunskaperna, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och tillägger:

– Syftet är att utveckla makrotillsynen, inte avveckla den, särskilt då kunskapsläget ständigt går framåt.

Ministern framhåller att utredningen även syftar till att utveckla konsekvensanalysen för ett politikområde som är under utveckling och förändring.

– Vi vill stärka förutsättningarna för att hantera systemrisker och därmed lägga en grund för en växande ekonomi med goda villkor för både hushåll och företag.

Då ska utredningen redovisas

Utöver professor Peter Englund består kommittén av dekanen Susanne Ackum och professorn John Hassler.

– Ett antal sakkunniga från akademin, statsförvaltningen och näringslivet kommer också att bjudas in att medverka i utredningen, uppger regeringen.

Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024.

Lovade paus

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– Amorteringskravet har bidragit till en sund amorteringskultur och lägre belåning. Men i rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll partiet den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sedermera backat från vallöftet.

Enligt Svantesson gav Moderaterna löftet i ett läge då man trodde att inflationen skulle landa på tre procent 2023. I dag är läget annorlunda. I mars steg inflationen till 12 procent.

– Det var en annan prognos för 2023, och i december gav ett tydligt uppdrag till Finansinspektionen att utvärdera den här ventilen som gör att man kan få en paus, sa hon till SVT Nyheter i januari.

FI kritiserar förslaget

Finansinspektionen, FI, har varnat för att det är en dålig idé att slopa kravet när inflationen skenar.

– Det har gjort att vi kom in i den här krisen som vi är i nu lite mindre skuldsatta och därmed lite mindre räntekänsliga. Det tror jag är bra att ta med sig även in i nästa kris som kommer. Det är i grund och botten ett krav som vi tycker ska finnas över tid, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, till SVT.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen