SVERIGE: Bransch i behov av personal – “samhällsviktigt jobb”

2023 04 16

Det råder brist på meteorologer i Sverige.

Det finns för få meteorologer i Sverige och intresset för att utbilda sig är svagt.

Behovet gäller såväl meteorologer som arbetar med prognoser för allmänheten och försvaret som sakkunniga om klimatförändringar.

Nu uppmanas fler att överväga yrket, rapporterar SR.

– Det är kanske ett lite nischat yrke, så att folk kanske inte riktigt tänker på det. Att man inte vet vad en meteorolog är. Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI.

Ingen ökning

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

I takt med uppmärksamheten som klimatkrisen ges behövs kompetens inom det området.

– Vi får ju kompetens inom klimatvetenskap också. Det har inte blivit någon ökning av sökande till programmen trots att det är en väldigt relevant fråga, fortsätter Schildt.

Stor brist

Ett av de lärosäten där det går att utbilda sig till meteorolog är Stockholms universitet.

Universitetet har tidigare uppmärksammat den stora bristen, och beklagar situationen.

– I Sverige råder en stor brist på prognosmeteorologer både inom Försvaret och på SMHI. Detta beror till stor del på att antalet studenter på kandidatprogrammen i meteorologi har minskat under de senaste femton åren, förklarar Stockholms universitet.

Yrkeslärare saknas

Ett annat yrke som är i behov av personal är yrkeslärare.

Inom kategorin uppges många arbetsgivare mena att det är svårt att hitta personal.

– Stor brist uppges för personer med yrkeslärarutbildning där 9 av 10 arbetsgivare rapporterar dålig tillgång till utbildade sökande, framhåller Statistiska centralbyrån.

Ingenjörer efterfrågas

SCB bedömer även att det kommer att finnas en stor efterfrågan på ingenjörer under de kommande åren.

– Arbetsgivarna uppger svårigheter att hitta nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer inom teknisk fysik samt maskin-, fordons- och farkostteknik. Flera av dessa är bland de utbildningsgrupper där efterfrågan förväntas öka som mest under de kommande tre åren, förklarar SCB.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen