JUST NU: Här är de tre vinnarna i vårens budget

2023 04 17

Och det var med dystra besked om ekonomin som finansminister Elisabeth Svantesson (M) talade inför pressen.

– Lågkonjunkturen inleds nu och kommer att pågå 2023, 2024 och 2025. Inflationen har underskattats gång på gång, säger Svantesson.

Kommer minska

Ministern betonar att det finns en stor osäkerhet framöver, även om prognosen är att inflationen kommer att gå ned.

Samtidigt är bedömningen solklar: den svenska ekonomin kommer att minska under året.

– En orsak till att vi har ett sämre utfall än många EU-länder är att svensk ekonomi återhämtade sig snabbare efter pandemin, så fallet är högre, säger Elisabeth Svantesson på pressträffen.

Stora vinnaren

När regeringen nu lägger fram sin budget kan tre vinnare pekas ut, rapporterar Dagens Nyheter efter en genomgång.

Den första är barnfamiljerna, i synnerhet de som omfattas av höjningen av det tillfälliga bostadstillägget som totalt är värt 720 miljoner kronor.

En satsning som dock också kritiserats eftersom det riskerar att bli ett nollsummespel för de värst utsatta barnfamiljerna som tar emot ekonomiskt bistånd.

Två övriga vinnare

De två övriga vinnarna är försvaret, som får 660 miljoner kronor extra för 2023, samt vuxenutbildningen som tilldelas 719 miljoner extra för innevarande år.

Att försvaret får ett kraftigt ekonomiskt uppsving stod klart redan i början av april.

– Det här är inga småpengar, det här är ordentliga tillskott. Det här möjliggör ytterligare anskaffningar av materiel redan 2023. Det är oerhört viktigt. Nu är vi i ett läge där hela den globala försvarsindustrin går på högvarv, sade Oscar Sjöstedt (SD) till Expressen efter att ha presenterat satsningen tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M).

"Förloraren"

En som pekas ut som den stora förloraren i vårändringsbudgeten är dock Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Inga tillskott i vårbudgeten förväntas för landets kommuner och regioner som därmed räknar med att läget kan bli knapert under året.

– Regionerna är särskilt utsatta. I år räknar vi med att nästan alla regioner kommer att gå med underskott och nästa år kommer att bli ännu jobbigare, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN.

Damberg: "Löftesbrytarbudget"

Oppositionen har på förmiddagen uttalat sig om regeringens presentation.

Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kallar vårbudgeten för en “löftesbrytarbudget” då han menar att det inte motsvarar regeringens löften inför valet.

– Detta var deras chans att rätta till det som blev fel, tänka om, prioritera om, men man tog inte den chansen. Det blev en förlorad budget, säger han på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen