UPPGIFTER: Avancerat militärsystem ska testas i Ukraina

2023 04 21

Israel skickar första militärutrustningen till Ukraina sedan kriget började.

Ukraina får avancerade missilvarnare av Israel.

Den nya militärutrustningen kommer till Ukraina först i maj och ska vara fullt operativ i hela landet till sommaren, uppger israeliska nyhetskanalen Walla samt Sky News.

Missilvarnarna är utformade för Ukraina och kommer vara anslutna till landets radarsystem. Det innebär att Ukraina snabbare kommer kunna upptäcka missiler, samt varna befolkningen genom notiser i mobilen och krigslarm i städerna.

Första militärutrustningen

Militärutrustningen blir i så fall den första som Israel skickar till Ukraina sedan invasionen bröt ut. Hittills har Israel skickat humanitärt bistånd.

Under senaste månaderna har israeliska och ukrainska representanter träffats i Polen för att diskutera hur missilsystemet ska fungera. Enligt Walla ska de ha diskuterat landets storlek, antal missiler samt antalet drönarattacker Ryssland gjort.

– Israel har lovat oss att sicka varningssystem för drönare och missiler, sa Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov under en pressträff i februari.

Tidigare press på Israel

Israel är inte medlem i Nato men har ett nära samarbete med militäralliansen. Därför har bland annat USA pressat Israel till att skicka militär utrustning.

– Israel ska se över möjligheten att skicka sitt anti-missilsystem till Ukraina. Men, vårt beslut måste vara i Israels bästa intresse och hjälpen till Ukraina ges nog bäst i andra områden, sa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu till franska LCI i början av året.

Patriot har anlänt

I januari bad Biden administrationen Israel att skicka MIM-23 HAWK som är ett amerikanskt luftvärnsrobotsystem som Israel köpte på 60- och 70-talet.

I dag används sällan MIM-23 HAWK av amerikanska armén, utan i stället är andra system som det så kallade Patriotsystemet mycket vanligare. Något som Ukraina dessutom har bett om, och som nyligen rapporterades ha kommit på plats.

– I dag blir vår vackra ukrainska himmel säkrare, kommenterade försvarsminister Oleksii Reznikov ankomsten.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen