Storbank reviderar prognos – då nås räntetoppen

2023 04 25

Två tuffa år väntar för svenska hushåll.

Den bedömningen gör Swedbank i sin nya konjunkturrapport.

Storbankens ekonomer flaggar för att räntetoppen kommer att nås i juni i år.

Då beräknas Riksbanken höja styrräntan till hela 4 procent, enligt Swedbanks färska prognos.

–  De svenska hushållens köpkraft pressas av den höga inflationen. Förra året minskade köpkraften med nästan 190 miljarder kronor enbart på grund av prisökningarna, och vi räknar med att den kommer fortsätta minska med ungefär lika mycket till.

– Hushållens räntekostnader har fördubblats och vi räknar med att de kommer göra så ytterligare en gång i år. Detta gör att köpkraften kommer urholkas ytterligare, vilket gör tydliga avtryck på svensk ekonomi, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. 

Tillväxtprognosen justeras

Swedbank lämnar prognosen för den svenska tillväxten 2023 oförändrad. Tillväxten väntas krympa med 1,1 procent.

Tillväxtprognosen för 2024 revideras ner, från 0,9 till 0,3 procent.

Swedbank flaggar även för att arbetslösheten väntas stiga under nästa år.

Banken bedömer att den stiger till 8,6 procent under 2024.

– Svenskarna är högt belånade. Ungefär 60 procent har rörlig ränta på sina bolån och ytterligare cirka 15 procent har bolån som ska omförhandlas inom ett år, och därför räknar vi med en svagare utveckling i Sverige jämfört med andra länder. Det innebär att köpkraften och tillväxten kommer försvagas ytterligare under året, säger Mattias Persson. 

Då sänks räntan igen

Swedbanks analytiker räknar således med två tuffa år.  Den höga inflationen pekas ut som den bidragande orsaken. 

–  Företagens ökade kostnader, och därmed fallande marginaler, innebär att priserna fortsätter att stiga för konsumenterna. Kronförsvagningen är ytterligare en faktor som driver på inflationen, särskilt för livsmedel, skriver banken.

Chefekonom Mats Persson bedömer att svenska folket kan få se räntesänkningar först under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Vi räknar med att styrräntan når sin topp på 4 procent i juni. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen