Riksbanken höjer räntan

2023 04 26

Riksbanken har gett ett nytt besked om styrräntan i Sverige.

Som väntat meddelar Sveriges centralbank att styrräntan höjs på onsdagen.

Riksbanken går fram med en dubbelhöjning på 50 punkter.

Det innebär att styrräntan höjs från 3,0 till 3,50 procent.

Inflationen är för hög

Riksbanken motiverar sitt beslut med att inflationen är fortsatt hög i Sverige.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

– För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhåller Riksbanken i ett pressmeddelande.

"Påtagligt högre än väntat"

I mars landade inflationstakten enligt KPIF, där ränteförändringarna är borträknade, på 8,0 procent.

Riksbankens prognos var lägre.

För KPIF  var den 7,8 procent och för KPIF exklusive energi landade den på 7,5 procent.

KPIF exklusive energi minskade till 8,9 procent i mars – en bra bit från Riksbankens prognos.

– KPIF-inflationen har sjunkit något de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos, men det beror på att energipriserna fallit, framhåller Riksbanken och påpekar att om man bortser från energipriserna har inflationen under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat.

Vidare framhåller Riksbanken att den svenska kronan måste stärkas.

– Kronan har inte varit en avgörande faktor bakom den kraftiga inflationsuppgången, men den har bidragit till en något högre inflation. En starkare krona vore i det här läget önskvärd.

Väntad höjning

Dagens besked var väntat.

Flera storbanker har flaggat för att Riksbanken planerade en dubbelhöjning.

– Vi och de flesta andra bedömare räknar med att styrräntan höjs med 50 punkter till 3,50 procent, vilket också är prissatt på räntemarknaden. Riksbanken vill knappast göra marknaden besviken då det kan leda till en ovälkommen försvagning av kronans växelkurs, skrev Nordea i ett marknadsbrev inför beskedet.

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen