Går fram med omfattande skattesänkningar

2023 04 28

Regeringen och Sverigedemokraterna har tillsammans meddelat att man vill se en sänkt skatt på både arbetsinkomster och pensionsinkomst.

Några sådana förslag har dock hittills inte presenterats.

Men nu ligger ett reformpaket på bordet.

Inför den kommande höstbudgeten har regeringen skickat ut flera remisser med tilltänkta skattesänkningar, rapporterar DN.

Det handlar bland annat om ett nytt jobbskatteavdrag – det vill säga en skattesänkning för alla som har en arbetsinkomst. I förslaget ingår även en skattesänkning för pensionärer.

Summan för det nya jobbskatteavdraget beräknas landa på 10 miljarder, men siffran är förhandlingsbar.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till DN.

Bränsle och energi

Regeringen vill även pausa indexeringen av både bränsle- och energiskatter. En sådan åtgärd innebär att skatten enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Det innebär i sin tur att dessa skatter inte kommer att stiga under 2024 och 2025.

Samtidigt utesluter inte finansminister Elisabeth Svantesson att bränsle- och energiskatterna kan sänkas ytterligare.

– Vi fyra partier är överens om att skicka de här förslagen på remiss. Men man kan göra mer, säger hon till DN.

Skattelättnad

Höginkomsttagare i Sverige har sedan tidigare fått en skattelättnad.

I takt med att inflationen har stigit har gränsen för när löntagare ska betala statlig skatt, utöver den kommunala, flyttats uppåt.

Gränsen har flyttats från en månadslön på 46 200 kronor till en månadslön på 51 200 kronor.

Socialdemokraterna har kritiserat den nya brytpunkten.

– Jag tycker att det är orimligt att ge en så här stor skattesänkning till de med de högsta inkomsterna men alla människor påverkas av den höga inflationen och då är det rimligt att alla också får något, sa Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, till SVT i november 2022.

Så funkar indexeringen

- Varje år görs en indexering av bensin- och dieselskatten, som består av koldioxidskatt och energiskatt.

- Indexeringen består dels av en uppräkning med föregående års förändring av konsumentprisindex (KPI), dels med en så kallad BNP-indexering, ett schabloniserat tillägg på 2 procentenheter för att beakta BNP-utvecklingen.

- BNP-indexeringen är pausad under 2021 och enligt förslaget kommer den vara det tillfälligt även 2022.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen