Äntligen – nyheterna hushållen har väntat på

2023 04 28

Det upplyftande konstaterandet levereras av prisjämföraren Matpriskollen, som i en ny undersökning tagit fram färska siffror kring matpriserna.

Och det visar sig att flera av de prissänkningar som bland annat Ica och Coop nyligen utlovat nu också börjar slå igenom.

– Frukt och grönt går in i säsong nu. Gurkorna blir billigare, tomaterna blir billigare, deklarerar Ulf Mazur, grundare på matpriskollen, för Dagens Nyheter.

Nu vänder det

Att frukt och grönsaker prissänks snabbast beror bland annat på kortare ledtid, det vill säga processen från start till dess att produkten uppfyller sitt syfte.

Till exempel har isbergssalladen sjunkit med 20 procent – mest av allihop.

Det är dock långt ifrån enbart frukt och grönt som blir billigare.

– Generellt ser vi även en prispress på mejeriprodukter nu, säger Ulf Mazur.

Bregott, som i slutet av förra året nådde rekordpriser på 67 kronor paketet, faller nu exempelvis i pris med sex kronor.

Även den populära brödsorten Lingongrova blir billigare.

Märks mest på Willys

Bäst i klassen bedöms Willys vara, som i slutet av mars förklarade att man sänkt priset på drygt 500 varor.

Kedjan valde dock inte att basunera ut nyheterna såsom exempelvis Lidl, Ica och Coop gjorde i samma veva.

– Det är inget som vi har gått ut och gjort något utspel kring utan det är en del av vår vanliga verksamhet, förklarade Willys kommunikationschef Johanna Eurén för SVT vid tillfället.

Ökningarna är mycket små

För knappt två veckor sedan rapporterade att de stora sänkningarna, trots löftena, hade uteblivit.

Och det finns fortfarande varor som ökar i pris. Det gäller till exempel vegofärs och bryggkaffe, men de positiva nyheterna är ändå att det är en mycket svag ökning.

Mindre än en procent, enligt DN.

Kommer att avta

Det är också Ica och Coops bedömning att prisökningarna kommer att avta under våren. Att konsumenter kommer att få se fler sänkningar är också sannolikt, framhåller Ica Sveriges vd Erik Lundberg.

– Vi delar absolut bilden som bankerna beskriver och vi ser en ljusning och hoppas att kunna sänka priset på fler varor framöver, sade han till Sveriges Radio tidigare i april.

LÄS MER: Här är matbutiken som sänkt priserna

LÄS MER: Ica rasar mot kaffejätte

LÄS MER: Kraftigt bakslag för ICA – tvingas agera

Foto: A. Hasan

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen