UPPGIFTER: Tung smäll väntar hundratusentals hushåll

2023 05 09

Hälften av alla bostadsrättsföreningar i Sverige har inte justerat sina avgifter. 

Nu varnar experter för chockhöjningar, rapporterar Di.

"På tok för låga"

Drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar har endast marginellt justerat sina avgifter – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Det oroar Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, säger han till Di och tillägger:

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa.

Lånen löper ut

Under 2023 och 2024 löper många lån ut.

Detta faktum gäller även bostadsrättsföreningar.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Värst för yngre föreningar

Kreditföretaget UC har tidigare flaggat för att nästan 50 procent av hushållen bör stålsätta sig för avgiftshöjningar på mellan 15 och 40 procent.

Värst ser det ut för yngre bostadsrättsföreningar.

–  Bland hushåll som bor i yngre föreningar får 73 procent räkna med höjda avgifter på minst 40 procent, framhåller UC.

"Löper större risk"

 Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, förklarar Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Hon tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen


Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen