Finansministern är förbluffad

2023 05 10

Flera oljejättar har uttryckt bestörtning över att regeringen nu fattat beslut om att sänka reduktionsplikten.

Sänkningen planeras till sex procent och spås ge 5,50 kronor billigare diesel nästa år.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, sade dock Preems presschef Dani Backsteg till Svenska Dagbladet i måndags.

Förvånad minister

Tonläget slår finansminister Elisabeth Svantesson (M) med häpnad, som nu uttrycker att hon är förvånad över tonläget.

 – De använder ju argumentet “oj, nu är det jobbigt och nu måste vi ställa om”. Men de har vetat det här länge, säger Svantesson idag enligt samma tidning.

Uppmaningen: “Ta ansvar”

Finansministern betonar att flera av Tidöavtalspartierna med god framförhållning aviserat att ett sådant beslut varit på gång.

Hon uppmanar nu oljejättarna att “ta ansvar”.

– Alla aktörer måste göra allt vad de kan för att inte ta ut några som helst överpriser, inte höja priser i onödan, säger Elisabeth Svantesson.

Inget löfte

I samband med beskedet om sänkt reduktionsplikt öppnade regeringen och SD också för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än just 5,50 kronor.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, var beskedet som de fyra partierna gav under helgen.

På måndagen lade dock statsminister Ulf Kristersson i handbromsen och menade att det inte är ett löfte – utan ett räkneexempel.

Kan tvingas ransonera

En stor oro bland bränslebolagen är att sänkt reduktionsplikt i värsta fall kan leda till dieselbrist i landet.

Då kan det bli aktuellt med ransonering.

– En kraftigt sänkt reduktionsplikt innebär att vi för över efterfrågan till fossila produkter. Det finns en faktisk risk att vi inte kan trygga försörjningen av drivmedel i Sverige, säger Dani Backteg till Expressen.

“Kan bli tight”

Bensinkedjan Circle K är inne på samma spår när det gäller just dieseln.

– Det kan bli tight för den, absolut. Det är inte så att det finns ett överutbud av diesel på marknaden, säger Lennart Olsson som har ansvaret för drivmedelsprissättning och biodrivmedel på kedjan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen