Oroväckande uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 05 12

Turkiets opposition är tveksamma till Sverige i Nato.

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden har den turkiska kritiken mot Sverige varit återkommande.

President Erdogan har menat att Sverige inte gjort tillräckligt för att få ett ja från Turkiet.

Då har många hoppats på Erdogans utmanare Kemal Kilicdaroglu (CHP), som tidigare flaggat för en mer västvänlig utrikespolitik.

Nu kommer dock uppgifter om att Sveriges önskan inte nödvändigtvis går i uppfyllelse ens med en ny turkisk president, uppger SVT.

“Krävs tålamod”

Kilicdaroglus utrikespolitiska rådgivare Unal Cevikö menar att det är ont om tid att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato innan det kommande toppmötet i Vilnius.

Dessutom vill de se hur den nya terrorlagstiftningen som införs i sommar fungerar.

– Det krävs tålamod. Det har skett stora framsteg sedan förra året. De framstegen visar att Sverige är villiga att svara på Turkiets förväntningar. Vi får se hur lagen kan förändra saker, säger Unal Cevikö, turkiska oppositionens utrikespolitiska rådgivare till SVT.

Viktigt möte

Den 11 och 12 juli hålls ett toppmöte i Vilnius där medlemsländerna väntas diskutera kriget i Ukraina.

Många menar att det är då som ett svenskt medlemskap i Nato skulle kunna komma närmare.

En kritisk Erdogan och en skeptisk opposition kan dock göra den saken svårare.

Ligger efter

Det turkiska valet väntas äga rum den 14 maj och enligt de senaste opinionsundersökningarna ligger Erdogan efter utmanaren.

En undersökning genomförd av Konda visar att stödet för Erdogan ligger på 43,7 procent, samtidigt som det för Kilicdaroglu ligger på 49,3 procent.

Undersökningen genomfördes innan det att kandidaten Muharrem Ince dragit tillbaka sitt deltagande.

– Möjligheten att Kemal Kilicdaroglu vinner har ökat i och med Inces tillbakadragande. Jag skulle inte bli förvånad om han fick 51 procent, säger Kondas chef Bekir Agirdir enligt Reuters.

Flera ämnen

Flera ämnen diskuteras i Turkiet inför det stundande valet.

Bland annat handlar det om inflationen, höga levnadskostnader och den förödande jordbävning som tog över 50 000 liv i Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen