EKONOMI: Kritik mot Riksbanken – “är inte ansvarsfullt”

2023 05 13

Ytterligare höjningar av styrräntan kan få mycket negativa effekter.

På grund av det rådande inflationsläget har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt.

Efter lägre räntor under många år ligger styrräntan nu på 3,5 procent.

Dessutom väntar ytterligare höjningar om inte inflationen dyker tillräckligt snabbt.

Laura Hartman, chefsekonom hos arbetstagarorganisationen LO, är orolig över situationen.

– Vi ser en störtdykning i konsumtionen och vi ser en störtdykning av bostadsbyggandet. Fler och fler hushåll har riktigt, riktigt dåligt med pengar, säger hon till SvD.

“Inte ansvarsfullt”

Vidare menar Hartman att om Riksbanken fortsätter höja räntan kan det få onödigt stora effekter på svensk ekonomi.

Hon anser att smärtgränsen nåddes redan i februari när styrräntan höjdes till 3 procent.

– Att bara hålla på och mata på mer och mer av den här ineffektiva medicinen när den har så stora och allvarliga biverkningar, det är inte ansvarsfullt, säger Laura Hartman.

“Kan vara tufft”

Många hushåll har fått det kämpigt på grund av ränteläget.

Någonting som riksbankschef Erik Thedéen har förståelse för.

– Enskilda hushåll kan det vara oerhört tufft för. Framförallt för yngre hushåll som har lånat till en bostadsrätt och som kanske tog i allt de kunde för att räntorna var låga. När de nu går upp får de dra ned på mycket, sade han till Aftonbladet efter det senaste räntebeskedet.

Ser konsekvenser

Thedéen anser att ekonomin tål höjningarna, men att det ekonomiska läget ändå märks av.

– Vi ser konsekvenser av både den höga inflationen och de höjda räntorna. Hushållen köper färre sällanköpsvaror som kylskåp och den typen av varor. Och bilar.

Ihärdigt problem

Inflationen i Sverige har bitit sig fast och räntehöjningarna tycks inte ha fått den effekt som Riksbanken önskat.

En drivande faktor har varit de höga livsmedelspriserna, som slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Även energipriserna har varit problematiska, men ser nu ut att bli lindrigare framöver.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen