SÄLLSYNT BESKED: Zelenskyj och Putin överens

2023 05 16

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har nått en sällsynt överenskommelse med den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Parterna är överens om att diskutera ett potentiellt fredsförslag från flera afrikanska ledare, rapporterar Sky News med hänvisning till ett uttalande från Sydafrikas president Cyril Ramaphosa.

Presidenten uppger att han hållit separata möten med Putin och Zelenskyj.

Enligt Ramaphosa har båda parterna välkomnat vidare diskussioner.

– Mina samtal med de två ledarna visade att båda är redo att lyssna på de afrikanska ledarna och att diskutera hur denna konflikt kan nå ett slut, säger han på en pressträff.

Lovar ingenting

Sydafrikas president är hoppfull.

Samtidigt betonar han att inget är hugget i sten.

– Om det lyckas eller inte kommer att bero på de samtal som kommer att hållas, konstaterar Ramaphosa.

Tagit ställning för Ryssland

Ramaphosa har tidigare uppmärksammats för sina starka band till den Ryska federationen.

Sydafrika har officiellt intagit en neutral hållning till Rysslands anfallskrig i Ukraina. 

Förra året avstod Sydafrika från att rösta för en FN-resolution som fördömde invasionen.

Det styrande partiet African National Congress (ANC) har historiskt haft täta band till Moskva, eftersom Sovjetunionen stöttade partiet i dess kamp mot Sydafrikas tidigare rasistiska apartheidregim

Anklagades av USA

Förra veckan anklagades Sydafrika för att ha skickat vapen till Ryssland.

Den amerikanska ambassadören i Sydafrika, Reuben Brigety, hävdade att ett ryskt lastfartyg fyllts med vapen och ammunition vid en militär flottbas nära Kapstaden.

– Vi är övertygade om att de lastat vapen och ammunition på fartyget. Jag skulle sätta mitt liv på det. Det är extremt allvarligt, sa ambassadören.

Anklagelsen utlöste en diplomatisk kris mellan Sydafrika och USA.

Den sydafrikanska regeringen dementerade uppgifterna och uppgav senare att Reuben Brigety tagit tillbaka sin anklagelse och bett om ursäkt.

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen