UPPGIFTER: Energijätte har manipulerat elpriset

2023 05 19

Energimyndigheten i Finland riktar allvarliga anklagelser mot Vattenfall.

Energiföretaget, som ägs av svenska staten, misstänks för att ha manipulerat elpriset.

Detta för att öka sin egen vinst på konsumenternas bekostnad, rapporterar Yle.

– I praktiken ska Vattenfall ha erbjudit marknaden mindre mängder el än vad bolaget hade haft möjlighet att göra, eller alternativt ha köpt upp för små mängder – för att driva upp priset, uppger nyhetskanalen.

I december 2022 uppges Vattenfall till exempel ha låtit bli att erbjuda börsen 2 000 megawattimmar el, enligt Energimyndigheten i Finland.

Enligt marknadens logik stiger elpriset när elutbudet minskar.

Därför misstänks Vattenfall för att ha manipulerat marknaden.

Riskerar hårt straff

Om Energimyndigheten kan bevisa att Vattenfall manipulerat priset riskerar energiföretaget ett hårt straff.

– Marknadsdomstolen kan utfärda en påföljdsavgift i miljardbelopp, framhåller Yle.

I ett värsta scenario kan Vattenfall tvingas betala 10 procent av bolagets omsättning under 2022.

Det är det strängaste straffet för prismanipulation.

I Vattenfalls fall skulle det handla om en summa på 2,13 miljarder euro, motsvarande cirka 24 miljarder kronor.

Vattenfall omsatte 21,3 miljarder euro under fjolåret.

Hävdar misstag

Vattenfall har kommenterat uppgifterna.

Energijätten hävdar att de själva informerade Energimyndigheten om saken och att det handlar om ett misstag.

– Vi samarbetar med myndigheterna, och väntar på deras besked, säger Markus Fisher vid Vattenfalls medieavdelning till Yle.

Kan begränsa straffet

Att manipulera elpriset av ”misstag” är dock fortfarande straffbart.

Det berättar Antti Paananen, chef för marknadsövervakning på Energimyndigheten, i en intervju med Yle.

Enligt Paananen kan dock Vattenfalls beslut att själva informera om saken påverka straffskalan.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet resp L. M. Clancy

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen