Kungen vill låna pengar

2023 05 24

Kungen har bett regeringen om 70 miljoner.

Detta eftersom Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf planerar omfattande investeringar i närtid, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till nyhetsbyrån Siren.

Kungen ber regeringen om 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Det framgår av en skrivelse från kungens slottsfogde på Djurgården och ståthållare till Finansdepartementet, rapporterar Siren.

Enligt skrivelsen ska pengarna bland annat användas till upprustning av Stiftelsen Rosendals trädgård och Beckholmens dockor.

Kan låna från marknaden

Av skrivelsen framgår det även att kungen kan tänka sig ytterligare ett alternativ.

Hans Majestät kan även tänka sig ”att låna på öppna marknaden”.

– Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhåller slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet.

Uppges ha avstått miljonnota

Kungen har även uppmärksammats för andra saker den senaste tiden.

För drygt en vecka sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att kungen inte betalt fastighetsskatt för Stenhammars slott – trots att det framgår av avtalet att han ska göra just detta.

Enligt Uppdrag granskning har det kostat svenska skattebetalare flera miljoner.

– Skattebetalarna har fått skjuta till runt tio miljoner och resten har tagits från en fond som följde med testamentet, uppger tv-programmet.

Måste stå för skatten

Statens fastighetsverk har i samband med avslöjandet uppgett att kungen ska faktureras för fastighetsskatt.

Kungen kommer dock inte behöva betala tillbaka pengar som skattebetalarna har lagt på fastighetsskatt för slottet.

– Men från och med 2022 och framöver måste han själv stå för fastighetsskatten, rapporterar SVT Nyheter.

– Vi ska naturligtvis göra rätt för oss, säger kungahusets överintendent Jan Lindman till tv-kanalen.  

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen