GLÄDJEBESKED: Sänker matpriserna

2023 05 24

Ett glädjande besked når Sveriges matkonsumenter på onsdagen..

Matpriserna sänks – igen.

Det meddelar uppstickaren Lidl i ett pressmeddelande idag.

– Inför den stundande midsommarhelgen tar vi ytterligare steg för att bidra till att hålla tillbaka prisökningarna på mat och dämpa inflationstrycket, säger Jakob Josefsson som är Sverigechef på Lidl. 

Inför midsommar 

Initiativet inkluderar även frysta matpriser – det vill säga att produkter skyddas från höjningar – och kommer att gälla fram till minst 30 juni. 

Det innebär alltså att matkedjan försäkrar deras kunder om att priserna inte ska sticka iväg till den stundande storhelgen. 

– Vi vill att fler ska ha råd med bra mat till midsommar, säger Jakob Josefsson i samma pressmeddelande. 

100 nya varor 

I mars banade Lidl väg och var den första kedja att gå ut och meddela prissänkningar på livsmedel. 

Då fanns drygt 100 varor på listan – som nu adderas med ytterligare 100 matvaror.

Flera av produkterna som sänks i pris är i synnerhet storsäljare just kring midsommarhelgen.

- Hamburgerbröd

- Sill

- Gräddfil

- Skagenröra

- Grillkorv

- Tårtbottnar

- Vispgrädde

- Färsk hel kyckling

- Grillost

- Glass

- Öl

Fått ett uppsving

Lidl har under våren fått ett uppsving, vilket bekräftades i bolagets första kvartalsrapport under 2023.

Enligt Jakob Josefsson såg man en ökad kundtillströmning redan under fjolåret.

Han har också poängterat att affärsmodellen är att fokusera på sig själva, snarare än konkurrenterna.

– Vi växer ungefär dubbelt så mycket som branschen, sade Lidl-chefen till Svenska Dagbladet tidigare i maj.

5 600 anställda i Sverige

Lidl grundades i Tyskland 1930 och fick sitt nuvarande namn 1973.

2003 slog Lidl upp portarna i Sverige och idag jobbar 5 600 anställda i dess 205 butiker i Sverige.

33 procent av Lidls produkter kommer från leverantörer i Sverige framhåller matjätten.

LÄS MER: Obehagligt upptäckt för Lidl-kunder

Foto: Maria Lin Kim resp Tara Clark

Text: Redaktionne

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen