Flera danska barnfamiljer gräsligt utsatta under EM-matchen

2021 07 09

Otäcka ord, blev spottade på, fick flaskor kastade på sig och blev slagna – det är vad engelska fans utsatte danskar för i publiken under EM-matchen mellan Danmark och England.

Det uppger drabbade barnfamiljer för dansk media.

– Jag har varit på många fotbollsmatcher och jag är van vid att de sjunger slagsånger och ibland med inte så fina texter. Men jag har aldrig varit med om att de ger sig på mig som individ som de gjorde igår, säger danskan Alessandra Helstrup Nørreriis som bott i Manchester i sex år till danska DR Nyheter.

Försökte starta slagsmål

Hon såg bland annat hur engelska fans med fotbollströjor och engelska flaggor fanns i danska publiksektionen och försökte starta slagsmål.

Danska Fotbollsunionen uppger att UEFA och Wembley ansvarar för att engelska fans släpptes in i danska sektionen.

– Mina döttrar på 14 och 11 år vågade inte ta av sig sina övertröjor och visa sina danska fotbollströjor. Vi blev spottade på när vi gick in på stadion och folk skrek skällsord, säger Sigrun Matthiesen Campbell.

– Jag hoppas detta blir anmält, säger hon. Flera danskar drabbades.

Låsa dörren

– Jag ska aldrig på en engelsk fotbollsmatch igen. Jag hade inte tagit med min dotter om jag hade vetat hur de skulle bete sig. Vi var lättade när vi kom hem och kunde låsa dörren, säger Birgitte Lydum. Hon såg bland annat en dansk familj med två små barn som sprang mot polisen utanför stadion efter matchen.

Hon berättar att det handlade inte om några få personer som bär sig åt utan mycket värre än så.

Europeiska Fotbollsförbundet UEFA har startat tre utredningar mot engelska fans som använde laserpenna, buade mot danska nationalsången och använde fyrverkerier.

ANALYS

Detta agerande är fullkomligt gräsligt och bör leda till kraftiga reaktioner. Rejäla åtgärder krävs för att motverka detta. Om man skulle säga nej till alla publik från det land som misskött sig så kunde det ge ökad kritik internt inom det aktuella landet mot landets egna huliganer.

Sänd nota

Men det drabbar tyvärr även de som sköter sig men att barnfamiljer och barn ska drabbas så som de gjorde under EM-matchen mellan Danmark och England är absolut förfärligt och något hela samhället behöver agera kraftigare mot. Varje drabbad person är en för mycket. Ett alternativ kan vara betydligt större bevakning av poliser och vakter och notan kan sändas till det lands fotbollsförbund vars fans missköter sig.

Foto: Herrelandsholdet FB

[yop_poll id="343"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen