Turistubåt försvunnen – skulle till Titanic

2023 06 19

En stor sökinsats har inletts då en turistubåt försvunnit.

På måndagseftermiddagen har en ubåt som används för att ta turister till Titanics vrak försvunnit i Atlanten.

En stor sökinsats har inletts, och det är oklart hur många som är ombord på ubåten, rapporterar BBC.

Ubåtar tar sig med jämna mellanrum till vraket för att visa det för turister.

Turistresor till vraket kan kosta hundratusentals kronor och tar omkring åtta timmar.

Utforskats mycket

Det kända skeppsvraket vilar 3 800 meter nere på botten av Atlanten.

Passagerarfartyget krockade som bekant med ett isberg år 1912 i en olycka som tog livet av över 1 500 människor.

Sedan vraket upptäcktes 1985 har det utforskats utförligt.

Nytt projekt

Ett nytt projekt har kommit igång i år för att försöka ta reda på mer om detaljerna kring Titanic.

Det handlar om unika 3D bilder av skeppet som möjliggjorts med hjälp av djuphavskartläggning.

– Det finns fortfarande frågor, grundläggande frågor, som måste besvaras om fartyget, säger analytikern Parks Stephenson.

700 000 bilder

Det är företaget Magellan som tillsammans med Atlantic Productions tagit över 700 000 bilder av skeppet från olika vinklar.

Gerhard Seiffert, som lett det ambitiösa arbetet, menar att det är det största projektet under vattnet han deltagit i.

– Djupet på den, nästan 4 000 meter, utgör en utmaning, och du har strömmar på platsen också - och vi får inte röra någonting för att inte skada vraket.

– Och den andra utmaningen är att du måste kartlägga varje kvadratcentimeter - även ointressanta delar, som att du måste kartlägga lera, du behöver detta för att fylla i rummet mellan alla dessa intressanta föremål, säger han.

Finns saker att berätta

Parks Stephenson understryker att allting förmodligen inte är känt ännu angående vad som hände med Titanic.

– Det finns fortfarande mycket att lära av vraket, som i huvudsak är det sista överlevande ögonvittnet till katastrofen. Hon har historier att berätta, säger han till The Guardian.

Foto: NOAA

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen