Besvärande uppgifter om Biltema

2023 06 22

Biltema har polisanmälts flera gånger.

Myndigheter hittar med jämna mellanrum otillåtna ämnen i olika varor.

Det kan handla om ett flertal olika butiker, och en av dem är Biltema där varor som innehåller sådana ämnen hittats upprepade gånger.

Butiken har polisanmälts flera gånger, men myndigheter fortsätter ändå hitta besvärande ämnen i varorna, rapporterar SR.

Kemikalieinspektionen har tidigare gjort stickprovskontroller av produkter, där bland annat vadarbyxorna innehöll olagligt höga nivåer av ftalater, ämnen som kan göra det svårare att få barn.

Även fiskarbyxorna innehöll problematiska ämnen.

Hopprep åkte dit

Hopprep åkte också dit i kemikalieinspektionens test.

De innehöll ftalater och klorparaffiner.

Flera förundersökningar om saken har dock lagts ner.

“År efter år”

Frida Ramström är inspektör vid Kemikalieinspektionen, och hon förklarar sin syn på situationen.

– Det är alltid synd när vi hittar varor som innehåller farliga och förbjudna ämnen, och extra illa när det är en stor aktör och att det återkommer år efter år.

Hon kommenterar även åklagarnas nedläggningar av anmälningarna mot Biltema.

– När vi hittar en vara som innehåller något förbjudet ämne är vi skyldiga att anmäla det till åklagarna, det gör vi i ganska många ärenden. 

Hon understryker att Biltema ofta har rutiner och dokumentation och bra koll på pappret, men att varorna inte stämmer överens med det egentligen.

Flera effekter

Ftalater, som återfanns i bland annat hopprepen och vadarbyxorna, kan ge flera negativa effekter.

– I djurförsök har man visat att ftalater till exempel påverkar levern, könsorganens utveckling och fortplantningsförmågan, och neurologisk utveckling, framhåller Karolinska institutet.

Misstänkta hormonstörare

Många ftalater identifieras idag som misstänkta hormonstörare.

– Störning av hormonsystemets normala funktion är särskilt allvarlig under fostertiden och tidig utveckling och småbarn och foster bedöms som en särskild riskgrupp.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen