SVERIGE: Dessa 12 badplatser rödlistas hela sommaren

2023 06 28

I tolv svenska bad bedöms vattenkvaliteten vara dålig.

På sommaren är det många som söker sig till stränder och badplatser för att njuta av värmen.

Det har varit en ordentligt varm inledning på årets sommar, och baden runt om i landet har varit välfyllda.

Vid tolv av de svenska EU-baden klassas dock badvattenkvaliteten som dålig och dessa är rödlistade hela sommaren.

– EU:s klassificering gäller hela badsäsongen, säger Ema Glad vid Havs- och vattenmyndigheten till SVT.

461 EU-bad

I Sverige finns det 461 så kallade EU-bad som i snitt har 200 eller fler badande per dag.

Vattnet vid dessa vatten övervakas regelbundet, och de allra flesta EU-bad har bra vatten.

Däremot har 12 stycken fått betydligt sämre betyg.

Samtidigt har 28 bad inte klassificerats till följd av otillräckliga prover.

– Alla kommuner gör undersökningar på sitt håll för att lokalisera föroreningskällorna ifall de kan hitta specifika orsaker till vad det är som förorenar vattnet, så det finns ingen enskild orsak som förenar dem med varandra, fortsätter Ema Glad

Här är listan

Vid dessa badplatser avråds du från att bada:

– Vikingstrand, Helsingborg

– Örby ängar, Helsingborg

– Kyrkbacken, Landskrona

– Hamnhusen T-bryggan, Lomma

– Kaananbadet östra, Mälaren

– Långholmens strandbad, Mälaren

– Maltesholmsbadet östra, Mälaren

– Smedsuddsbadet östra, Mälaren

– Sätrastrandsbadet norra, Mälaren

– Ängbybadet östra, Mälaren

– Gäddeholm, Västerås

– Skräcklan-barnbadet, Vänersborg

Större badplatser

Inom hela EU ska större badplatser registreras som EU-bad.

Där ska kommunerna rapportera in provtagningsresultaten till Havs-och vattenmyndigheten.

– Vid EU-bad ska vattenprover tas minst 3-4 gånger per badsäsong. Antalet prover varierar beroende av badsäsong, och badsäsongen varierar beroende på vilket län kommunen tillhör, förklarar myndigheten.

Titta på skyltarna

För att veta hur kvaliteten på vattnet är vid badplatserna går det att titta på de skyltar som alla EU-bad är skyldiga att ha.

– Om badvattenkvaliteten bedöms vara dålig ska det finnas en skylt som avråder från bad.

Arkivfoto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen.

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier.

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival.

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen