CHOCKSIFFRAN: Så mycket har svenska hushåll förlorat

2023 07 03

Den stigande räntan och den höga inflationen pressar svenskarnas ekonomi.

Men att slå fast vad det ekonomiska läget faktiskt har kostat hushållen har varit svårt.

Fram tills nu.

Enligt nya beräkningar från Statistiska centralbyrån, SCB, kan det röra sig om över 100 miljarder kronor i minskat sparande bara under förra året.

– Det beräknas ha kostat hushållen totalt 108 miljarder kronor under förra året.

– Inflationen ligger bakom merparten, 92 miljarder kronor, medan de högre räntorna kostade 16 miljarder kronor, säger Karl-Johan Bergström, analytiker på SCB.

I den nya rapporten ”Vad kostar inflations- och räntechocken hushållen i kronor?” har han räknat ut inflationens prislapp för Sveriges hushåll.

Lönerna sackar efter

Karl-Johan Bergström förklarar den höga siffran med att inflationen ökade mer än inkomsterna i form av exempelvis löner och pensioner.

–  Prislappen för inflationen blir stor när utvecklingen för utgifterna är större än för inkomsterna, säger SCB:s analytiker. 

Fakta: SCB:s rapport

- Beräkningarna i rapporten bygger på en modell med fyra scenarier där individers köpbeteende och sparande ser olika ut när priserna stiger.

- Oaktat scenario blev relationen mellan prisutvecklingen och sparandeminskningen densamma – vilket möjliggör en beräkning av inflationens totalkostnad för alla hushåll med hjälp av SCB:s statistik om sektorräkenskaper.

- Prislappen för stigande räntor har räknats ut med hjälp av statistik om hushållens räntekostnader, där nya lån för 2022 rensats bort.

- Efter skatteavdrag och rensat för nya lån landade kostnaden för de högre räntorna på 16 miljarder kronor.

Källa: SCB

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: MAGA-rörelsen splittras i två läger

2025 05 27

MAGA-rörelsen uppges vara på väg att splittras i två läger på grund av en avgörande politisk fråga.

President Donald Trump och hans administration har ett starkt stöd bland republikaner och gräsrötter i den så kallade MAGA-rörelsen.

Men nu har en stor fråga skapat allt mer splittring inom rörelsen, efter att Trump förändrat sitt tonläge.

Vissa inom rörelsen hävdar till och med att Trump blir vilseledd.

”Dags för ärlighet”

Den senaste tiden har Donald Trump skärpt sitt tonläge mot Rysslands diktator Vladimir Putin, och bland annat hävdat att Putin har ”blivit galen”.

Det förändrade tonläget har skapat en viss förvirring och lett till ökad splittringen inom MAGA-rörelsen, rapporterar Newsweek.

Rörelsen ser ut att dela upp sig i två läger, där det ena lägret kräver en ännu hårdare linje mot Putin, medan andra går i motsatt riktning. Båda sidor tycker dock illa om Zelenskyj, enligt tidningen.

En av de republikaner som kräver en hårdare linje mot Putin är Don Bacon, ledamot av USA:s representanthus.

– Det är dags för ärlighet. Fredssamtalen har ingen effekt på Putin, menar han i ett inlägg på X.

– USA och allierade måste beväpna Ukraina till tänderna, sanktionera Ryssland till max och konfiskera de 300 miljarderna dollar i ryska tillgångar utomlands, tillägger han.

Men långt ifrån alla inom MAGA-rörelsen håller med, och vissa hävdar att Trump blir vilseledd.

”Dåliga råd – gjorde tvärtom”

Vissa hävdar att Trump har valt fel linje och har gett för mycket stöd till Ukraina.

– Om du är ryss och lyssnade på Trump före valet, skulle du ha antagit när han tillträdde att han skulle ha dragit tillbaka allt stöd för Ukraina. Genom några dåliga råd gjorde han tvärtom, skriver Douglas Macgregor, pensionerad överste och Trump-allierad, på X.

Det kommer också antydningar om att Ukraina har dåliga intentioner och att Trump blir lurad.

– Det finns ingen ursäkt för att president Trump inte visste att Ukraina försökte skjuta ner Putins helikopter förra veckan, hävdar @HerrenPhillis, ett populärt MAGA-konto på X, enligt tidningen.

Kommentarer syftar på rapporter om en drönarattack riktad mot Putins helikopter.

Vissa MAGA-influencers sprider också konspirationsteorier angående Zelenskyj, Nato och tajmingen av vissa attacker.

– Det verkar verkligen finnas en eskalering av våldet i Ukrainakriget just som fredssamtalen gjorde starka framsteg. Det är nästan som om NATO:s krigsmaskineri inte kommer att låta det här kriget sluta, skriver det MAGA-kopplade kontot @DC_Draino, enligt tidningen.

MAGA-rörelsen är alltså splittrad i frågan om hur man ska förhålla sig till situationen i Ukraina, och det återstår att se om Trump hittar en väg framåt som hela rörelsen ställer sig bakom.

Foto: History in HD Colin Lloyd

Text: Redaktionen

JUST NU: Partiledare rasar i förtroende

2025 05 27

Väljarnas förtroende för Nooshi Dadgostar (V) minskar kraftigt.

Det visar en färsk undersökning från Expressen/Verian.

Dagsostar noterar ett tapp på fyra procentenheter. Enligt mätningen har 15 procent av väljarna förtroende för V-ledare – den lägsta siffran sedan april 2021.

– En huvudförklaring är den kritiska rapporteringen med anklagelser om antisemitiska uttalanden i Vänsterpartiet, där en del av kritiken varit riktad mot partiledningen och Dadgostar som person, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig och medieanalyschef på Verian, till Expressen.

Andersson i toppen – Busch och Åkesson ökar

Magdalena Andersson har fortsatt högst förtroende av alla partiledare. Hon toppar mätningen med ett stöd på 46 procent – 11 procentenheter före statsminister Ulf Kristersson (M).

Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ökar mest i mätningen. Båda partiledarna noterar en uppgång på 4 procentenheter. Ökningen innebär att Åkesson har ett förtroende på 28 procent, medan Busch noterar ett stöd på 23 procent.

Trots raset är Nooshi Dadgostar den femte populäraste partiledaren med sina 15 procent.

På den nedre halvan hittas Miljöpartiets Amanda Lind (13 procent), Centerpartiets Anna-Karin Hatt (11 procent), Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson (9 procent) och Miljöpartiets Daniel Helldén (6 procent).

Skakas av skandaler

Dadgostars tapp äger rum under en turbulent tid för Västerpartiet.

Den senaste tiden har flera V-företrädare anklagats för antisemitiska uttalanden. Nyligen inträffade också ett uppmärksammat bråk mellan EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) och en tjänsteman från Vänsterpartiet. Båda parter har polisanmält varandra.

Enligt Verian blev skandaler ett dominerande inslag i nyhetsrapporteringen under 2024. Opinionsinstitutet framhåller att det finns två primära förklaringar till ökningen:

  1. Färre partipolitiska konflikter

Tidöpartierna har hållit ihop utåt och visat färre offentliga motsättningar än tidigare regeringskonstellationer. I vår analys ser vi att nyhetsrapporteringen om det politiska spelet har minskat från 23 till 14 procent jämfört med förra regeringen.

  1. De sakpolitiska striderna minskar

Även om sakpolitik fortfarande dominerar politisk rapportering, har vissa frågor förlorat sin konfliktfaktor. Lag och ordning, det största ämnet 2024, är ett område där partierna har närmat sig varandra. Utrikespolitik, den näst största frågan, är ett område där partier ofta visar enad front. Framför allt i en orolig omvärld.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen