BEKRÄFTAT: Sötningsmedel kan vara cancerframkallande – det här gäller

2023 07 14

Världshälsoorganisationen WHO klassar aspartam, det vanligaste sötningsmedlet i världen, som möjligen cancerframkallande.

Det uppger organisationen i ett pressmeddelande på fredagsmorgonen.

– Med hänvisning till ”begränsade bevis” klassificerar IARC (WHO:s internationella byrå för cancerforskning, reds anm.) aspartam som möjligen cancerframkallande, skriver WHO.

Dagliga intaget – det här gäller

Aspartam är ett artificiellt  sötningsmedel som har använts flitigt i olika mat- och dryckesprodukter sedan 1980-talet.

Det populära sötningsmedlet finns bland annat i sockerfria tuggummin och lightläsk.

Nu klassas aspartam som ”möjligt cancerframkallande” för människor.

Men det rekommenderade dagsintaget ändras inte.

WHO bedömer fortfarande att intaget på 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag inte innebär någon hälsorisk.

Det innebär att en person som väger 70 kilo kan konsumera mer än fyra liter aspartamsötad läsk per dag utan någon risk för hälsan.

– Även om säkerheten inte är ett stort problem vid de mängder aspartam som vanligtvis konsumeras, har potentiella effekter upptäckts som behöver undersökas av fler och bättre studier, säger  Francesco Branca,  WHO:s närings- och livsmedelssäkerhetschef, i ett uttalande.

Ingen anledning att känna rädsla

Aspartam är vanligt förekommande i vårt samhälle.

Sötningsmedlet har använts i Sverige sedan 1980-talet.

Livsmedelsverkets toxikolog Johan Ålander tonar ner risken med att konsumera aspartam.

Experten framhåller att WHO klassificerat aspartam som cancerklass 2 b, vilket är den lägsta klassen.

– Aloe vera ligger i den klassen, liksom mjölksyrade grönsaker. IARC har tittat på faran med aspartam men bara för att det finns en fara behöver det inte finnas en risk, säger Johan Ålander till SVT Nyheter och tillägger:

– Aspartam är generellt en väldigt välstuderad produkt. Om det hade varit farligt borde man ha fångat upp det tidigare.

Foto: M. Stenberg resp Sverre

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen