Fel väderprognos – SMHI förklarar sig

2023 08 11

Att det skulle regna kraftigt i veckan, och att ovädret stannar av i dagarna, är mer eller mindre alla väderappar överens om.

Däremot finns det stora skillnader i prognoserna över exempelvis vilka regnmängder som förväntas, i synnerhet på väldigt lokala nivåer.

På vissa platser stämmer prognosen inte alls med utfallet – även om flera institut utgår från samma data.

Många faktorer

När väder prognostiseras använder man radar, satelliter eller väderballonger för att samla in underlag. 

Flera faktorer har betydelse: exempelvis vind, fuktighet och temperatur.

– Hela atmosfären är ett väldigt kaotiskt system och det väder vi får beror bland annat på hur vindarna vrider sig och hur fuktigt det är – från marken upp till tio kilometers höjd – men också topografin, exempelvis att träd suger upp mycket fukt, säger SMHI-meteorologen Henrik Reimer till Svenska Dagbladet.

"Fjärilseffekten"

Det är just de många faktorerna som ställer till det.

Räknekedjan är lång – och minsta lilla förändring kan orsaka stor skillnad i hur verkligheten blir kontra vad prognosen sagt.

Henrik Reimer jämför med fjärilseffekten: det vill säga teorin om att ett vingslag på en plats kan orsaka en storm någon annanstans.

– Det finns en kaosfaktor i det här systemet. Små förändringar eller störningar kan få stora konsekvenser, säger han och jämför med att titta på en ortsprognos som att titta på en fotbollsmatch med ett sugrör – man ser inte helheten.

Besvikna svenskar

Många svenskar, inte minst semesterfirarna i juli, har under sommaren uttryckt sin stora besvikelse över att framför allt långtidsprognoserna inför sommaren inte föll in.

Det förutspåddes högsommarvärme med varma temperaturer likt sommaren 2018.

Prognoserna ledde till en ryktesspridning om att alla meteorologer stod bakom den upphaussade värmeprognosen, menar SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

– Min tolkning är att det blev en slags visklek i media om att det skulle bli så varmt och torrt, uttryckte hon i en chatt på tv-kanalens hemsida häromdagen.

Slog tillbaka

SMHI har tidigare slagit tillbaka mot de långtidsprognoser som presenterades i våras.

– Bara för att våren i år påminde om hur våren 2018 var så betyder inte det att sommaren kommer att utvecklas på samma sätt, sade Therese Fougman på SMHI till GP tidigare i juli.

Hon har själv noterat att många väderinstitut verkar jobba olika.

– Den typen av uttalanden skapar alltid rubriker och det är klart att det är lätt för medier att haka på det och driva det vidare. Och i juni såg det ju ut som att det var på väg att stämma, säger Therese Fougman.

LÄS MER: Meteorolog irriterad på rykten – “skadar vår yrkeskår”

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen