Problem har uppdagats – slår mot folk som äter choklad

2023 08 19

Svenska folket älskar verkligen sin choklad.

I snitt äter vi nästan 15 kilo av godissorten varje år, enligt statistik från Jordbruksverket.

En ökning på 55 procent sedan 1980.

Men nu kommer dåliga nyheter för den som inte kan föreställa sig sitt liv utan choklad.

Det kommer att bli rejält dyrare att unna sig godbitarna framöver.

Tar ut det på kunderna

Kakaokostnaderna är just nu mycket höga och situationen är på väg att bli ännu värre, rapporterar Reuters.

Och det kommer företag som exempelvis Mondelez, som bland annat producerar Toblerone, Marabou, Oreo och O’boy, ta ut på sina kunder.

– Chokladtillverkare som Hershey och Mondelez möter tuffare handelsvillkor under det kommande året när de försöker föra över de skyhöga kostnaderna till konsumenter som har det ännu värre, rapporterar nyhetsbyråns korrespondenter.

Trendbrott innebär problem

De senaste två åren har priserna på choklad redan ökat drygt 20 procent i både Europa och Nordamerika.

Trots det har efterfrågan funnits kvar, vilket gjort att chokladjättarna gått med stora vinster.

Men den trenden håller nu på att brytas, visar data som Reuters tagit fram.

Folk tycks överge sin älskade choklad – eller åtminstone byta till de billigare sorterna istället för sina favoriter.

Och ovanstående kombination är mycket problematisk för tillverkarna.

– Konsumenter shoppar runt mer i hopp om att hitta erbjudanden, säger Mondelez vd Dirk Van de Put enligt Reuters.

34,5 miljarder på godis

Mondelez förväntar sig att inflationen för kakao och socker kommer att fortsätta.

För närvarande är de globala kakaopriserna högre än på 46 år och när det gäller socker har det inte varit så dyrt på över ett decennium.

I Sverige lägger vi totalt 34,5 miljarder kronor på sötsaker, enligt siffror från 2019.

Där inkluderas förutom choklad även konfektyr, socker, sylt och honung.

Summan stod för 11,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen under samma år, enligt Statistiska centralbyrån.

Foto: Kier in Sight Archives

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen