Ryssland hotar att invadera nytt land

2023 08 23

Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022.

Många bedömare trodde att kriget skulle bli relativt kort.

Men så blev det inte.

Moskvas anfallskrig har pågått i över ett år och skördat hundratusentals offer.

I nuläget kontrollerar den ryska krigsmakten delar av Ukraina.

Putinregimen har annekterat fyra regioner – Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson. Ett brott mot internationell rätt som den ryska diktatorn Vladimir Putin kallar för ”folkets vilja”.

Nu uppges Ryssland fortsätta sin aggressiva annekteringspolitik i ytterligare ett land.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev föreslår att de två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i grannlandet Georgien bör ansluta sig till den Ryska federationen.

”Kan mycket väl genomföras”

I en artikel som publicerats av den ryska tidningen Argumenty framför Medvedev sin åsikt.

– Ideén om att ansluta sig till Ryssland är fortfarande populär i både Abchazien och Sydossetien. Det kan mycket väl genomföras och det finns goda skäl till det, framhåller Medvedev som numera är vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet.

Samma retorik

Retoriken i Medvedevs artikel påminner om hur det lät från ryskt håll innan invasionen av Ukraina.

Ex-presidenten skriver bland annat att ett georgiskt närmande till Nato och väst kommer att ”tvinga” Ryssland att agera militärt.  

– Vi kommer inte att vänta om vår oro bekräftas, uppger Medvedev.

Bröt sig loss

När Georgien förklarade sig självständigt från Sovjetunionen 1991 deklarerade både Abchazien och Sydossetien att man avsåg att bryta sig loss från landet.

Det ledde  till väpnade konflikter mellan separatisterna och den nybildade georgiska regeringen, som försökte ta kontroll över regionerna.

Moskva beslutade att stödja utbrytarregionerna, vilket förvärrade relationerna mellan Georgien och den postsovjetiska ryska regeringen.

Invaderade 2008

2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig.

Ryska trupper invaderade Georgien och drev ut georgiska styrkor ur regionerna.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Kritiserar den ryska invasionen

Georgien har kritiserat den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Georgiska tjänstemän har även upprepade gånger uttryckt en önskan om att landet ska ansluta sig till Nato. Detta för att säkra landets territoriella integritet och undvika en rysk invasion. 

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen