Trafikverket larmar – var fjärde dödsolycka har en sak gemensamt

2023 08 24

Trafikverket går nu ut med nya uppgifter om trafikolyckor i Sverige.

Myndigheten förklarar under torsdagskvällen att var fjärde dödsolycka på de svenska vägarna är med en lastbil.

Detta samtidigt som lastbilstrafiken har ökat med 30 procent på 20 år.

Nu vill Trafikverket se över säkerheten i lastbilarna för att försöka förbättra trafiksäkerheten.

– De har inte följt samma snabba utveckling av säkerhet som personbilar som i dag har autobroms exempelvis där bilen själv bromsar hastigt, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, till Sveriges Radio.

“Är jättesvårt”

Kraft menar att sannolikheten att överleva en trafikolycka där en lastbil är inblandad är mindre än den hade varit annars.

– På en 80-väg när personbilar möter varandra och frontalkrockar så är möjligheterna att överleva ganska goda. Men så fort det är en lastbil så är det jättesvårt, säger hon.

Två dödsolyckor i veckan

Bara den här veckan har två dödsolyckor skett i trafiken där lastbilar har varit inblandade.

En person har dött i en kollision mellan en personbil och en lastbil i Lysekils kommun, samtidigt som fem personer förlorade livet i en liknande olycka utanför Falköping i måndags.

– Oerhört tragiskt. Vi får inte glömma bort att bakom ratten sitter en människa, säger Agneta Berlin, verksamhetsansvarig på NTF Fyrbodal, till SVT.

Olycka i Karlstad

På torsdagseftermiddagen har en olycka skett där en personbil och en lastbil varit inblandade.

– En polispatrull som kör på E18 i höjd med Segerstad upptäcker att det är stopp i trafiken. De undersöker saken och det visar sig att en lastbil och en personbil är inblandade i en olycka i riktning mot Karlstad, framhåller polisen angående händelsen.

Ingen person ska ha skadats allvarligt.

Krockade med rådjur

Även tidigare under torsdagen var en mindre lastbil inblandad i en olycka.

Fordonet krockade med ett rådjur i Åre, varpå djuret dog.

Inga personskador rapporterades.

Foto: Kävlinge Kommun

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen