SVERIGE: Bensinpriset rusar

2023 08 25

Enligt nya siffror från Circle K har bensinen ökat med 35 öre litern.

Rekordhögt pris för 2023

Det innebär att en liter bensin kostar 21,74 kronor. Den högsta noteringen under 2023.

Prisuppgången för 98-oktanig bensin är lika stor. En liter 98-oktanig bensin kostar på fredagen 22,69 kronor.

Dieselpriset ökar med 10 öre till 24,76 kronor per liter.

Sänker reduktionsplikten

Vid årsskiftet sänks reduktionsplikten i Sverige. Det har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen innebära att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024. För 2025 och 2024 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre, uppger Tidöpartierna.

”Går för långt”

I dag, fredag, är sista dagen för remissinstanserna att ge sin syn på regeringens och SD:s förslag.

Än så länge har ungefär en tredjedel svarat. Nästan alla är kritiska, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Drivkraft Sverige är en av kritikerna.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort. Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas hel, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

Ökar klimatutsläppet

Branschorganisationen varnar även för att den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten kommer att leda till att Sveriges klimatutsläpp ökar.

– Att genomföra den föreslagna sänkningen av reduktionsnivåerna för bensin respektive diesel till sex procent skulle innebära att vi backar inblandningsnivåerna för diesel med ca tio år samtidigt som Sveriges klimatutsläpp kommer att öka med ca 4-5 miljoner ton koldioxid från och med 2024, framhåller Anders Norén.

Nytt förslag

På fredagen meddelar Drivkraft Sverige att man avstryker regeringens och SD:s förslag.

Istället föreslår organisationen att reduktionsplikten för bensin bibehålles på 7,8 procent men att reduktionsplikten för diesel sänks under 2024 från 30,5 procent till 19,3 procent för att därefter höjas successivt.

Ett sådant förslag skulle innebära en återgång till de reduktionsnivåer för diesel som Sverige hade när reduktionsplikten infördes 1 juli 2018.

Även Transportföretagen motsätter sig förslaget, rapporterar Ekot.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen