30nov2025

USA krävs på stort skadestånd – “planerade kupp”

2023 08 26

USA krävs nu på ett stort skadestånd i samband med kuppanklagelser.

Det är Iran som nu menar att USA ska betala skadestånd på 330 miljoner dollar, eller drygt 3,6 miljarder kronor.

Det är en domstol i landets huvudstad Teheran som kräver det enorma beloppet, och menar att anledningen är att USA “planerat en kupp” mot den nyinrättade islamiska republiken år 1980.

Det rapporterar AFP.

Efter revolutionen

Det var året efter revolutionen 1979 som det menas att en grupp arméofficerare hade för avsikt att avsätta det nya styret i landet.

Människor dödades i samband med försöket och det är släktingar till de avlidna som lämnat in ärendet till domstolen.

– Den amerikanska regeringen ska betala målsäganden 30 miljoner dollar i materiella och moraliska skadestånd, och 300 miljoner dollar i straffskadestånd, framhåller domstolen.

USA har inte kommenterat uppgifterna.

“Ville ta kontroll”

Den statliga nyhetsbyrån IRNA hävdar att USA hade planer på att ta kontroll.

– Deras mål var att ta kontroll över militärbaser över hela landet och rikta in sig på strategiska centra och bostäder för revolutionens ledare. Men deras satsningar motverkades.

Dåliga relationer

Relationerna mellan USA och Iran är fortsatt dåliga.

Dock genomförde länderna tidigare i augusti ett fångutbyte efter förhandlingar som pågått bakom stängda dörrar i över två år.

Iran kommer att släppa fem iransk-amerikaner och USA kommer att släppa iranier som är fängslade i landet.

Flera miljarder dollar i frysta tillgångar är också en del av avtalet, rapporterar Al Jazeera.

“Iranska påtryckningar”

Vissa menar att avtalet är ett resultat av påtryckningar från Iran, någonting som experten Roxane Farmanfarmaian uttalat sig om.

– Jag tycker också att det är lite oärligt att säga att i detta fångbytesavtal är Iran det enda land som utövar utpressning här. Jag säger inte att iransk lag praktiseras på ett lämpligt sätt, men sedan USA drog sig ur kärnteknikavtalet JCPOA har hela USA: s inställning till Iran också inneburit lite utpressning, säger hon.

Foto: S. Abraham

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen