Nobelfesten tvärvänder: Tre portade diktaturer plötsligt välkomna

2023 08 31

Under förra årets upplaga av Nobelfesten var inte alla ambassadörer i Sverige välkomna.

Ambassadörerna för Ryssland, Belarus och Iran bjöds inte in på grund av den politiska utvecklingen i diktaturerna.

Nu omvärderar Nobelstiftelsen beslutet.

Samtliga ambassadörer kommer återigen att bjudas in till prisceremonin i Stockholm.

Det uppger Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen för Sveriges Radio.

– Vi tänker att det är bra att bjuda in också stater som behöver höra hur viktigt det är med demokrati och mänskliga rättigheter, säger han till radion.

Jimmie Åkesson välkomnas

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kommer även att få en inbjudan till årets Nobelfest.

Beslutet innebär att stiftelsen ändrar den praxis som gällt sedan 2010.

Annorlunda tongångar

SD-ledaren har inte välkomnats sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.

– Nobelstiftelsens styrelse har i år inte sett någon anledning att ompröva sitt tidigare beslut att inte bjuda in Sverigedemokraternas partiledare till Nobelfestligheterna. Nobelpriset vilar på en respekt för vetenskap, kultur, humanism och internationalism. Den respekten ligger även till grund för de insatser som firas och uppmärksammas när Nobelpristagare och gäster från hela världen bjuds in till Nobelprisutdelningen och banketten den 10 december, framhöll Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande inför förra årets upplaga av Nobelfesten.

I dag låter det annorlunda.

– Eftersom Sverigedemokraterna är ett parti i den svenska riksdagen kommer också Sverigedemokraternas partiledare bjudas in till årets Nobelfest, säger Vidar Helgesen  till SR och tillägger:

– Det finns många politiska krafter i Sverige och världen som behöver lyssna på Nobelbudskapen även om Nobelstiftelsen inte delar allas värderingar och alla inbjudna inte delar stiftelsens värderingar.

Foto: Nanaka Adachi

Text: Redaktionen


15Sep2025

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


15 sep 2025

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen