UPPGIFTER: Höjd skatt sannolikt i Sverige

2023 09 02

Skattenivån i Sverige riskerar snart att höjas.

Detta trots att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i det styrande regeringsunderlaget allmänt sett föredrar lägre skatt.

20 miljarder

Orsaken är Sveriges regioner har drabbats av ekonomiska problem.

– Regionerna beräknas gå med omkring 20 miljarder i underskott både i år och nästa år enligt Sverige Kommuner och Regioner, SKR.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Bakgrunden är framförallt att pensionskostnaderna stiger.

Tre delar

Inkomstskatten i Sverige utgörs av tre olika delar.

- Kommunskatten som beslutas av varje enskild kommun. Det finns 290 kommuner runt om i Sverige.

- Regionskatten som beslutas av varje enskild region. Det finns 21 olika regioner.

- Statlig inkomstskatt som sedan den så kallade värnskatten slopades endast består av en skattesats. Den statliga skatten ligger på 20 procent skatt som tas ut på inkomster över 598 500 kronor efter att grundavdraget tagits bort.

Diskuteras på vissa håll

Regionerna ansvarar för främst sjukvården och viss kollektivtrafik och om inte regionerna får bukt med sina ekonomiska underskott så riskerar sjukvården att drabbas av nedskärningar.

Ett alternativ till att dra ner på kostnader – som exempelvis sjuksköterskors löner, medicinsk utrustning eller sjukhusbäddar – är att istället besluta om ökade intäkter för regionerna.

Det kan helt enkelt bli så att en del regioner tvingas besluta om skattehöjningar.

– Det kommer nog någon eller några regioner göra till nästa år.

– Jag vet att det diskuteras på vissa håll.

Det säger chefsekonom Annika Wallenskog vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, till SR.

Tror på höjd skatt

Forskningschef Erik Törnblom vid Kommuninvest ser två vägar.

– För att komma tillrätta med ett underskott så handlar det om att öka intäkterna eller minska kostnaderna.

– Det är svårt att se att de ökade statsbidragen skulle kunna kompensera för hela denna stora kostnadsökning, säger han.

–  Och då är det  i princip bara skatterna man har kvar att jobba med på intäktssidan.

Alla regionala skatter

Så här ser regionskatten ut i dag i Sveriges olika regioner.

12,08 Stockholms län

12,04 Blekinge län

12,00 Kronobergs län

11,86 Kalmar län

11,76 Jönköpings län

11,71 Uppsala län

11,70 Jämtlands län

11,68 Värmlands län

11,63 Dalarnas län

11,55 Örebro län

11,55 Östergötlands län

11,51 Gävleborgs län

11,48 Västra Götalands län

11,40 Hallands län

11,35 Västerbottens län

11,34 Norrbottens län

11,29 Västernorrlands län

11,18 Skåne län

10,88 Västmanlands län

10,83 Södermanlands län

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Jimmie Åkesson bestört: Kan ändra valrörelsen

2025 09 11

Mordet på den amerikanske högerdebattören Charlie Kirk har skakat om Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Incidenten har fått SD-ledaren att reflektera över sin egen säkerhet under valrörelsen nästa år, rapporterar Expressen.

Åkesson antyder att osäkerheten kan leda till förändringar i upplägget och berättar att skjutningen av Charlie Kirk gjort honom ”bestört”.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, säger han till tidningen.

Kräver höjd säkerhet

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

–  Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt, säger Åkesson till Expressen.

Hittat vapen

Den konservativa debattören Charlie Kirk sköts ihjäl under en debatt på en skola i Utah.

Den federala polismyndigheten FBI uppger att de har gjort framsteg i utredningen, trots att gärningspersonen fortfarande är på fri fot. På en pressträff meddelar myndigheten att man har hittat det misstänkta mordvapnet. Det rör sig om ett större gevär.

Vapnet håller på att analyseras. FBI har fortfarande inte kunnat lokalisera vapnets ägare.

– Vi jobbar på det. Det är en del av utredningen, säger FBI-agenten Robert Bohls på pressträffen.

Vidare berättar Bohls att FBI har foton på den misstänkte gärningspersonen. Myndigheten bedömer att det rör sig om en ung person i universitetsåldern. Det är oklart om gärningspersonen gick på universitetet i Utah.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen