Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

En utredning angående skjutvapen har tagits emot av justitieministern.

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen