Richard Jomshof mycket upprörd

2023 09 05

Han går i dag ut på Twitter, som numera heter X, och sågar polisens agerande vid en uppmärksammad händelse nyligen.

Koranbränning

Bakgrunden är de våldsamma upplopp som skakade Malmöstadsdelen Rosengård i söndags och måndags.

Efter en koranbränning i Malmö spårade situationen ur.

Gärningsmännen gav sig bland annat på helt oskyldiga personers egendom.

– Ett flertal bilar har satts i brand, framhöll polisen på sin webbsida.

Efter händelsen höll polisen en pressträff och därefter publicerade bland annat Aftonbladet en artikel med följande rubrik: ”Polisen: Kan innebära eskalering om vi går in.”

Polisen grep ingen

I artikeln uttalade sig Malmös polisområdeschef Petra Stenkula.

I texten framgick det att trots de våldsamma kravallerna så valde polisen att inte gripa någon på plats.

Polisen menade att ingripanden kan leda till att våldsmännen blir ännu våldsammare och istället valde polisen ett annat fokus, inklusive att dokumentera och identifiera.

Under all kritik

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är nu mycket kritisk till polisens agerande.

På sin Twittersida har hann lagt ut en bild på artikelrubriken ”Polisen: Kan innebära eskalering om vi går in.”

Inlägget har även en bild på polisområdeschefen Petra Stenkula och en bildtext där hon kommenterar upploppen i Rosengård.

– Detta är under all kritik, anser Richard Jomshof (SD).

– Polisen måste naturligtvis agera kraftfullt när situationer som denna uppstår.

– Att delta i upplopp, kasta sten och bränna bilar måste ge konsekvenser, betonar Jomshof.

Kravallpolis

SD-profilen framhåller att han vill se en helt annan hantering från polisens sida.

– In med kravallpolis, fängsla och utvisa i de fall det är möjligt.

Det skriver Richard Jomshof.

Reinfeldt och Bodström

Richard Jomshof är riksdagsledamot för SD sedan 2010 och representerar Blekinge.

Sedan 4 oktober 2022 är han ordförande i Justitieutskottet.

Samma position har tidigare innehafts av bland andra Gun Hellsvik (M) 1994–2001, Fredrik Reinfeldt (M) 2001–2002, Thomas Bodström (S) 2006–2010 och Morgan Johansson (S) 2010–2014.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen