NOVUS: Högsta stödet någonsin – Stor analys parti för parti

2021 07 28

Vänsterpartiet ökar till sitt högsta resultat någonsin i nya Novus och får rekordhöga 13,3 %.

Det är partiets bästa resultat i Novus historia och kommer efter att partiet lyckades stoppa så kallade marknadshyror precis innan sommarsemestern. Även Centern ökar i mätningen och Sverigedemokraterna blir landet näst största parti i samband med att Socialdemokraterna tappar.

Så här Novus/SVT:s nya mätning för juli månad ut som understryker den stora spänningen och jämna kampen mellan de möjliga regeringsunderlagen i svensk politik:

Parti Novus Juli Skillnad mot juni

Vänsterpartiet 13,3 +2,1

Socialdemokraterna 23,8 -1,7

Miljöpartiet 3,8 +0,3

Centern 8,9 +1,0

Liberalerna 2,2 -0,3

Moderaterna 21,0 -0,8

Kristdemokraterna 4,5 -0,5

SD 21,6 +0,2

S+V+MP+C 49,8 +1,7 172 mandat

M+KD+SD+L 49,3 -1,4 177 mandat

Centen har en delvis oklar placering i regeringsunderlagsuppdelningen då partiet söker en mittenlösning. Annie Lööfs parti har öppnat för att enas med M-KD-L om SD kopplas bort, vilket M-KD dock har avvisat. Som alltid ingår alla partiers procent i summeringen oavsett om man når 4 %-spärren, se förklaring längst ned.

ANALYS

Det är ett otroligt jämnt läge i svensk politik idag. Å ena sidan skulle M-KD-SD bilda styrande regeringsunderlag om Novus mätning vore valresultat då partierna får flest mandat. Å andra sidan ligger MP närmare spärren än Liberalerna och har lättare att få stödröster vilket skulle förflytta cirka 15 mandat på spelplanen till partiet varav omkring hälften skulle tas från M-KD-SD-sidan. Här är analysen parti för parti:

V har lyft mycket kraftigt och partiledaren Nooshi Dadgostar har ökat stort i popularitet. Partiet är en nyckelspelare om det ska bildas en regering som inte är moderatledd.

S riskerar att nå samma krisnivåer som före pandemin. Samtidigt har partiet potential att med hjälp av angrepp på det "mest högerkonservativa regeringsalternativet i Sveriges historia" göra en starkare valspurt än vanligt. Partiet behöver dock även egna tydligare profilfrågor än i nuläget.

MP:s opinionskris är av stora mått. Samtidigt har partiet fått sitt starkaste kvinnliga språkrör sedan Maria Wetterstrand som lämnade för 10 år sedan. Det är framförallt partiets migrationsposition som sänkt partiet.

C når sitt högsta resultat på 33 år i mätningen men har samtidigt problem med sina sakfrågor. LAS-frågan, friare hyressättning och avvecklat strandskydd är inga vinnarfrågor för partiet som skulle vinna mer på att lyfta fram företagande, miljö, sjukvård och framförallt att förnya retoriken kring partiets unika mittenposition som har potential att bli ett lyft i valrörelsen - men som även kan bli ett sänke beroende på partiledarens hantering av frågan och hur mediabilden blir.

L:s kris är monumental. Jakten på moderata stödröster har ännu så länge misslyckats. Partiledare Nyamko Sabuni har dock en personlig potential att kunna lyfta partiet men då krävs sannolikt innovativa och förnyande grepp.

M ligger på en stabil plats i opinionen. Att M - trots SD:s lyft de senaste 15 åren i svensk politik - ändå ligger på 21 % är en makalös opinionsbedrift. Tillsammans når de båda partierna nästan 43 % vilket motsvarar en enorm förflyttning sett till den bas i svensk politik som inkluderar partier som är helt eller delvis konservativa.

KD är i behov av att andas ut efter alla turer kring partiledaren under första halvåret. Ebba Busch är emellertid en stark kampanjare och debattör och har potential att lyfta partiet. Samtidigt är hustvisten ett problem då den tar fokus från sakfrågorna. Partiet skulle gynnas rejält om frågan blev inaktuell.

SD ökar näst mest av alla partier jämfört med senaste valresultatet 2018. Partiet blev en stor vinnare på regeringskrisen i och med att SD erhållit en stabil position i Moderaternas regeringsunderlag och skulle få stort inflytande i ett M-KD-SD-styrt regeringsunderlag. För partiet är det viktigare att behålla en god relation till M och KD än det är att öka ytterligare någon procent i mätningarna.

Mätningen är genomförd 19 - 26 juli.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de naturligt nog inte då får 0 mandat.

[yop_poll id="425"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen