Regeringen markerar mot etniska organisationer – nytt beslut i dag

2023 09 07

Det särskilda stödet för organisationer som bildats på etnisk grund ska avskaffas.

Det meddelar regeringen i dag, torsdag.

Beslutet innebär att de 18,9 miljoner kronor per år som är avsatta för statsbidraget omfördelas från och med 2024.

I ett pressmeddelande framhåller regeringen att man inte ser några skäl till varför medel ska fördelas till organisationer utifrån medlemmarnas etnicitet utöver de särskilda förhållanden som gäller för de fem nationella minoriteterna – samer, finlandssvenskar, tornedalingar, romer och judar.

– Sverige är ett land byggt på folkrörelser, men integrationssatsningar ska fokusera på verksamheten, inte etniciteten.

– Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Funnits i flera år

Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund har funnits under många år.

Sedan 2008 fördelas det av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

– Organisationer som är bildade på etnisk grund och samarbetsorgan för organisationer bildade på etnisk grund kan söka bidrag.

– Syftet med statsbidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället, skriver MUCF på sin hemsida.

Men nu försvinner möjligheten att söka bidrag.

– Regeringens förslag innebär att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avvecklas, framhåller regeringen.

Vidare skriver man att avsatta medel från och med 2024 ska omfördelas till mer ”effektiva sätt att åtgärda problemen med utanförskap och bristande integration”.

Överenskommelse med SD

Regeringen kommer att överlämna förslaget till riksdagen i budgetpropositionen för 2024.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

TRUMP: Det här är min sista varning – blir inte fler

2025 09 07

Donald Trump riktar ett tydligt meddelande till Hamas.

Kriget i Gaza fortsätter samtidigt som Trump-administrationen försöker få till ett fredsavtal.

På söndagskvällen meddelar Donald Trump att han riktar en sista varning till Hamas – och att det inte kommer att bli några fler.

“Min sista varning”

Så här skriver Trump:

– Alla vill att gisslan ska komma hem. Alla vill att kriget ska ta slut! Israel har accepterat mina villkor. Nu är det dags för Hamas att göra detsamma, framhåller han via Truth Social.

– Jag har varnat Hamas för konsekvenserna av att inte acceptera. Detta är min sista varning, det kommer inte att komma någon mer! Tack för er uppmärksamhet i denna fråga.

Preciserar inte

Trump-administrationen har under en tid arbetat för att försöka få till ett släppande av gisslan och fredsavtal – än så länge utan konkreta framsteg.

Trump preciserar emellertid inte exakt vad han menar med att det är hans sista varning.

Ute på gatorna

Mer än 15 000 människor har samtidigt gått ut på gatorna i Israel för att kräva ett slut på kriget i Gaza och uppmana premiärminister Benjamin Netanyahu att gå med på ett avtal om att frige de återstående gisslan.

Familjer och anhängare till de gisslan som fortfarande hålls fångna av Hamas samlades på Paris Square i Jerusalem, medan andra samlades i Tel Aviv.

Av de 48 gisslan som fortfarande hålls fångna i Gaza tros ungefär 20 vara i livet, rapporterar BBC.

“Om något händer”

Inom hörhåll från Netanyahus residens i staden uppmanade talare efter talare honom att sluta ett avtal med Hamas som skulle innebära att deras nära och kära kunde återvända säkert, nästan två år efter deras bortförande.

Bland de många familjemedlemmarna som riktade ilskna budskap till Netanyahu fanns modern till Matan Angrest, en IDF-soldat som hålls fången i Gaza.

– Detta är inget hot, herr premiärminister. Om något händer kommer ni att få betala för det – det är en mors ord, framhåller Anat Angrest i samband med demonstrationen.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

EUROPA: Bransch i kris – “Kanske inte överlever”

2025 09 07

Den europeiska stålindustrin är i kris.

Sedan USA:s president Donald Trump installerades har mycket av hans ekonomiska politik handlat om tullar.

Nu är det istället europeerna som kräver tullar.

Närmare bestämt ställs krav på tullar i stålindustrin – som det ledande företaget Thyssenkrupp varnar för är i kris, rapporterar Financial Times.

“Då överlever vi inte”

Europeiska stålproducenter uppmanar Bryssel att införa tullar i stil med de amerikanska på all import av metallen och varnar för att branschen riskerar att kollapsa under trycket från billiga kinesiska produkter och Donald Trumps höga tullar.

– Vi behöver skydd, annars kommer vi inte att överleva som stålindustri, säger Ilse Henne, ledande befattningshavare vid tyska Thyssenkrupp.

18 000 förlorade jobb

Frankrike och tio andra EU-länder har föreslagit tullar på 50 procent.

Bara under 2024 gick 18 000 jobbtillfällen förlorade på grund av den svåra situationen i branschen.

Sedan 2008 har ungefär 90 000 sagts upp från europeiska stålproducenter.

– I praktiken är EU:s stålindustri den sämst ställda av alla EU-industrier, framhåller branschorganisationen Eurofer i ett brev till Ursula von der Leyen.

Flera länder

Frankrike, Österrike, Belgien, Bulgarien, Grekland, Italien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovakien och Spanien har gemensamt föreslagit en ”mycket effektiv” ny handelsåtgärd för att motverka global överkapacitet och bevara den europeiska stålindustrins kapacitet.

– Vi uppmanar övriga medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen att ge sitt fulla stöd till detta initiativ, säger Axel Eggert, generaldirektör för Eurofer i ett pressmeddelande.

– Det är precis den typ av samordnade, ambitiösa åtgärder som behövs för att stoppa den enorma vågen av billiga stålimporter från att förstöra Europas industriella bas, arbetstillfällen och gröna omställning.

Är överens

EU och USA är sedan tidigare överens om ett nytt handelsavtal.

Tysklands industriförbund BDI och EU:s förra handelskommissionär Cecilia Malmström är bland dem som är skeptiska till avtalet, uppger SVT.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen