800 kvadratkilometer spärras av i Sverige

2023 09 07

Provresultat har visat att minst ett av vildsvinen var drabbat av Afrikansk svinpest.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar.

Det är i nuläget inte klart hur smittan kommit till Sverige.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, arbetar hårt för att begränsa smittspridningen.

Nu införs kraftiga restriktioner i området runt Fagersta.

–  Vi kommer att spärra av ett område på 800 kvadratkilometer. Vi kommer införa jätteallvarliga restriktioner och det kommer människor i området att märka av, säger Erika Chenais statsveterinär vid SVA, till Aftonbladet.

Kommer ta tid

Den enorma avspärrningen kommer att påverka stora delar av allmänheten.

– Det innebär till exempel att man inte får vistas där, plocka bär och svamp, jaga, arbeta med skogsbruk, eller göra andra friluftsaktiviteter. Smittan drabbar inte människa eller andra djurslag, däremot kan smittan spridas via griskött eller genom att föra med sig virus på skor, redskap, fordon, framhåller SVA i ett pressmeddelande.

Kartläggning pågår

I nuläget försöker SVA och ansvariga myndigheter ta reda på hur stort område som är drabbat.

- I dagsläget vet vi inte hur smittan kommit in men det är ett långväga hopp från närmaste smittade område i Europa och vi utgår därför från att det har skett genom människor och inte vildsvin.

– Det sker just nu en omfattande smittspridning i Europa. Det finns länder som har lyckats utrota sjukdomen och det är vår nationella målsättning, säger Karl Ståhl chef för avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll vid SVA. 

Fakta Afrikans svinpest

- Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar med allvarliga klinisk sjukdom (feber, blödningar, vinglighet, dålig matlust) och död oftast in om en vecka. 

- Sjukdomen drabbar inte människor.

- Sjukdomen finns inom Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.

Källa: SVA

Arkivfoto: Holger Elgaard 

Text: Redaktionen

Chockerande upptäckt längs vägar – ”vem i helvete är så sjuk?”

2025 06 01

Längs vägarna har en eller flera personer korsfäst råkor. Bilister som kör in i staden har mötts av de stora korsen med uppspikade fåglar.

Nu väller anmälningar in till polisen, rapporterar TV2.

I en lokal Facebookgrupp är ilskan stor.

– Vem i helvete är så sjuk i huvudet? lyder en av flera upprörda kommentarer.

”Det är makabert”

Det är oklart vem eller vilka som spikat upp fåglarna.

Lokalinvånaren Heidi Laura Bramsen misstänker att den skyldige är någon som bor nära en råkkoloni och som fått nog av fåglarnas oväsen.

En förklaring som Laura Bramsen inte köper.

– Jag tycker inte det här hör hemma i samhället. Det är makabert. Barn kan bli skrämda och chockade av synen, säger hon till TV2.

Polisutredning

Polisen har inlett en utredning.

–  Vi kommer att samla in uppgifter och fortsätta utreda ärendet, säger Christian Tilsted från Nordjyllandspolisen till TV2.

Råkan är fridlyst i Danmark sedan 1979.

FAKTA: Råka

- Råkan är en kråkfågel som lever i stora delar av Europa och Asien. Den är svart med viss lilaaktig glans. Den är lite mindre än kråkan, cirka 45 centimeter lång och med ett vingspann på mellan 80-95 centimeter. Den har många olika läten – läten som ibland är svåra att skilja från kråkans.

- 90 procent av Sveriges råkor häckar i Skåne. I dag har råkorna tagit en större plats i tätorter. Tidigare fanns de främst i jordbrukslandskap men på grund av ett alltmer exploaterat och ensidigt jordbruk har råkorna svårare att hitta föda där.

- Råkan var tidigare mer utbredd i Sverige, men antalet råkor minskade kraftigt under 1900-talet på grund av jakt och förändrat jordbruk.

- Råkor med sina högljudda läten tidigt på morgnar och sent på kvällar anses av många vara en störande angelägenhet i tätorter. De kan också medföra stora mängder spillning kring sina kolonier.

- Fåglarna betraktas som mest högljudda under tiden som ungarna ligger kvar i boet. Råkor anses dock juridiskt sett inte vara en fara för människors hälsa eller ett hot mot miljön.

Källa: Tomelilla kommun

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen