Gudrun Schyman vill inte titta: “Det är plågsamt”

2023 09 11

Ett par gånger om året samlas företrädare, i regel partiledarna, för Sveriges åtta riksdagspartier i en tv-studio på bästa sändningstid.

I samband med riksdagsval sker det ännu oftare.

Under vanligtvis ett par timmar får de under en moderators ramverk debattera heta ämnen och frågor för svenska folket och väljarna.

Vill inte titta

Men det är inte alla som uppskattar debatterna, framför allt bland Sveriges äldre erfarna politiker.

Många klarar inte ens av att titta på dem.

En av dem är Gudrun Schyman, före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet (1993-2003) som Feministiskt initiativ (2005-2018).

– Det sägs ingenting av värde, det är väldigt oroande, säger hon i en längre intervju med Sydöstran.

"Plågsamt, skäms å deras vägnar"

Gudrun Schyman representerar idag det lokala klimatpartiet Klimatinitiativ Simrishamn i kommunfullmäktige på samma ort.

Det innebär inte att hon inte längre följer politiken på riksdagsnivå – men hon lider över det skådespel som utspelar sig när partiledarna samlas för tv-sända debatter.

Enligt Schyman bidrar debatterna till politiskt förakt och hon menar att det saknas politiker som vill föra “hederliga intellektuella samtal”.

– Det som är nu är plågsamt, jag skäms å deras vägnar, å folks vägnar, säger hon.

Snart dags igen

Nästa stora partiledardebatt i tv förväntas att sändas i oktober. 

Datum är inte spikat, men det sker i regel strax efter att regeringen presenterat sin budget och oppositionen sina skuggbudgetar.

En hel del kan ibland uppleva att partiledarna pratar i mun på varandra och att diskussionerna spårar ur, men det finns regler för hur programledarna ska hålla ordning.

– Under sändningen försöker man fördela tiden rättvist över hela debatten, framhåller Agenda på SVT:s hemsida.

"Tar hänsyn till kritik"

Programmet betonar också man har som mål att tydliggöra partiernas ståndpunkter och att alla partiledare ska få möjlighet att föra fram sina bästa argument.

– Men vi tar också hänsyn till att partiledare som får mycket kritik från motståndare ska få möjlighet att replikera.

Foto: Elisabeth Olsson

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen