Gudrun Schyman vill inte titta: “Det är plågsamt”

2023 09 11

Den förre partiledaren för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt initiativ ger sin åsikt på de tv-sända partiledardebatterna.

Ett par gånger om året samlas företrädare, i regel partiledarna, för Sveriges åtta riksdagspartier i en tv-studio på bästa sändningstid.

I samband med riksdagsval sker det ännu oftare.

Under vanligtvis ett par timmar får de under en moderators ramverk debattera heta ämnen och frågor för svenska folket och väljarna.

Vill inte titta

Men det är inte alla som uppskattar debatterna, framför allt bland Sveriges äldre erfarna politiker.

Många klarar inte ens av att titta på dem.

En av dem är Gudrun Schyman, före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet (1993-2003) som Feministiskt initiativ (2005-2018).

– Det sägs ingenting av värde, det är väldigt oroande, säger hon i en längre intervju med Sydöstran.

"Plågsamt, skäms å deras vägnar"

Gudrun Schyman representerar idag det lokala klimatpartiet Klimatinitiativ Simrishamn i kommunfullmäktige på samma ort.

Det innebär inte att hon inte längre följer politiken på riksdagsnivå – men hon lider över det skådespel som utspelar sig när partiledarna samlas för tv-sända debatter.

Enligt Schyman bidrar debatterna till politiskt förakt och hon menar att det saknas politiker som vill föra “hederliga intellektuella samtal”.

– Det som är nu är plågsamt, jag skäms å deras vägnar, å folks vägnar, säger hon.

Snart dags igen

Nästa stora partiledardebatt i tv förväntas att sändas i oktober. 

Datum är inte spikat, men det sker i regel strax efter att regeringen presenterat sin budget och oppositionen sina skuggbudgetar.

En hel del kan ibland uppleva att partiledarna pratar i mun på varandra och att diskussionerna spårar ur, men det finns regler för hur programledarna ska hålla ordning.

– Under sändningen försöker man fördela tiden rättvist över hela debatten, framhåller Agenda på SVT:s hemsida.

"Tar hänsyn till kritik"

Programmet betonar också man har som mål att tydliggöra partiernas ståndpunkter och att alla partiledare ska få möjlighet att föra fram sina bästa argument.

– Men vi tar också hänsyn till att partiledare som får mycket kritik från motståndare ska få möjlighet att replikera.

Foto: Elisabeth Olsson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Amerikansk operation på Grönland

2025 08 27

Män med kopplingar till USA:s president Donald Trump försöker infiltrera Grönland.

Det uppger danska regerings- och myndighetskällor samt grönländska källor, rapporterar DR.

Enligt uppgifterna försöker männen sammanställa en lista med namn på grönländska medborgare som stöder Trumps planer på att ta över Grönland. Det slutgiltiga målet är att starta en utbrytarrörelse på ön. 

– Målet med operationen är att penetrera det grönländska samhället för att försvaga relationerna med Danmark inifrån och få grönlänningarna att underkasta sig USA, uppger DR med hänvisning till källorna.

Kanalen har inte kunnat fastställa om männen agerar på uppdrag av Vita huset, men påverkansoperationen har väckt stor oro.

– Vi är alla oroliga över detta. Självklart är vi det, säger en källa med insyn till DR.

Kallar upp USA:s toppdiplomat

Den danska regeringen agerar blixtsnabbt efter avslöjandet.

Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallar upp USA:s högste diplomat, chargé d'affaires Mark Stroh, till ett möte på utrikesdepartementet.

– Det finns ständigt utländska aktörer som visar intresse för Grönland och dess nuvarande position i kungariket, framhåller Lars Løkke Rasmussen i en skriftlig kommentar till TV2.

–  Därför borde det inte förvåna oss om vi i framtiden ser utländska försök att påverka kungarikets framtid. Alla försök att blanda sig i kungarikets interna angelägenheter är uppenbarligen oacceptabla, fortsätter utrikesministern.

LÄS MER: Trump hotar Putin

”Skapa oenighet”

Danmarks nationella säkerhets- och underrättelsetjänst (PET) bedömer att Grönland är ett mål för påverkanskampanjer.

– PET förväntar sig att sådana kampanjer kommer att syfta till att skapa oenighet i relationen mellan Danmark och Grönland, uppger underrättelsetjänsten enligt TV2

LÄS MER: Trump hotar många länder 

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp J. Latuperisa-Andresen

Text: Redaktionen

Historiskt fynd om Alvedon och Ipren – alla uppmanas agera

2025 08 27

Vanliga smärtstillande läkemedel som Ipren och Alvedon underblåser antibiotikaresistens – något som av många forskare och experter beskrivs som världens största hälsohot.

Det visar en studie från University of South Australia.

I studien har forskarna undersökt läkemedel som innehåller paracetamol och ibuprofen – de verksamma substanserna i Alvedon respektive Ipren.

Forskarna har kunnat visa att substanserna inte bara bidrar till antibiotikaresistens var för sig utan också förstärker den när de används tillsammans. Bland annat utvecklade e-kolibakterier, som kan orsaka tarm- och urinvägsinfektioner, en ökad resistens mot antibiotikabehandling.

– Det är ett viktigt fynd som har allvarliga hälsokonsekvenser, särskilt för personer på äldreboenden, där flera läkemedel regelbundet används, skriver forskarna i studien.

”Måste var mer uppmärksamma”

Forskaren Rietie Venter är huvudförfattare till studien. Hon uppmanar allmänheten att vara mer försiktig med användningen av paracetamol och ibuprofen.

– Det betyder inte att vi ska sluta använda dessa läkemedel, men vi måste vara mer uppmärksamma på hur de samverkar med antibiotika.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Sverige och EU har pekat ut antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresisten, har socialminister Jacob Forssmed (KD) sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

LÄS MER: Kan krossa Rysslands ekonomi – EU vädjar till Trump

Foto: resp N. Melchor 

Text: Redaktionen