Jättebråk – 100 personer i slagsmål

2023 09 11

Ett stort bråk har brutit ut på en gymnasieskola i Malmö.

Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna var ett 100-tal personer inblandade i bråket.

Polisen är förtegen om siffran.

– Det är högst oklart.

– Det är svårt att veta hur många som var inblandade och hur många som bara tittade på, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till tv-kanalen.

Två bråk under samma dag

Polisen larmades till skolan vid lunchtid.

Stämningen lugnade sig när polisen anlände och bråket ebbade ut.

Några timmar senare var det dock dags igen.

Bråket blossade upp på nytt och polisen larmades återigen till skolan.

Flera polispatruller och en ambulans kallades till platsen, rapporterar Sydsvenskan.

En person gripen

En person har gripits i samband med den andra utryckningen.

–  Det handlar om en flicka på 16 år. Hon är gripen för anstiftan till grov misshandel, säger Evelina Olsson till Sydsvenskan.

Oklart skadeläge

Polisen har inte uttalat sig om hur och varför bråken bröt ut på gymnasieskolan.

Polisinsatsen avslutades strax efter klockan 16.

Skadesituationen är oklar, uppger Sydsvenskan.

– En ambulans fanns på plats, men jag vet inte om den hade med sig någon från skolan. Däremot finns det en målsägande i ärendet, säger Evelina Olsson till tidningen.

Två personer misstänks för fler grova brott

Det är inte bara i södra Sverige som polisen har haft en hektisk måndagseftermiddag.

Betydligt längre norrut, närmare bestämt i Umeå, har polisen slagit till mot två män som misstänks för flera grova brott.

– Två personer har gripits och anhållits misstänkta för människorov, grovt övergrepp i rättssak, grov misshandel, grovt rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel, uppger polisen på sin hemsida.

"Känsligt skede"

Brotten har begåtts i Umeå kommun under söndagen.

Åklagaren har till torsdag på sig att fatta beslut om hur ärendet ska gå vidare.

– Utredningen är i ett tidigt och känsligt skede och ingen ytterligare information kommer att kunna lämnas i nuläget, skriver polisen.

Arkivfoto: Polisen Norrmalm 

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen