Rysk aktivitet nära finska gränsen

2023 09 12

Ryssland har på kort tid smällt upp tre nya stora vapenhallar nära den finska gränsen.

Det avslöjar Finlands public servicebolag Yle.

Yle har lyckats lokalisera de militära anläggningarna med hjälp av nya satellitbilder.

Trendbrott

Vapenhallarna beskrivs som det ”första konkreta tecknet” på att Ryssland återigen har börjat satsa på militära anläggningar nära den finska gränsen.

Den första hallen byggdes den 9 juli och den andra den 28 juli.

Den tredje stod klar den 11 augusti.

Två av hallarna har byggts i ryska Alakurtti, drygt fem mil från den finska gränsen.

Den tredje har slagits upp i Petrozavodsk.

– På ett område där det finns krigsmateriel, uppger Yle.

Kan förvara stridsfordon

Hallarna uppskattas vara cirka 2 500 kvadratmeter stora.

– I en hall ryms en bataljons alla stridsfordon utmärkt, säger Marko Eklund, militärexpert med inriktning på Ryssland, till Yle.

Ny byggmetod

Den snabba byggtakten tyder på att Ryssland använder sig av en helt ny byggmetod.

– Det här är första gången som den här byggmetoden veterligen har använts i norr. Uppenbarligen klarar materialet av sträng kyla, förklarar Marko Eklund.

Putins besked: Ska rusta upp nära gränsen

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare fastslagit att Ryssland avser att stärka sin militära närvaro längs den finska gränsen.

I början av året undertecknade Putin ett dekret om att bilda ett nytt militärt förband i den ryska delen av Karelen – ett område som gränsar till Finland.

Det ryska försvarsdepartementet uppger att den nya armékåren ska bestå av följande komponenter:

- Tre motoriserade brigader

- Två divisioner som tillhör det ryska flygvapnet

Upptagna i Ukraina

I nuläget är dock den ryska krigsmakten fullt upptagna med kriget i Ukraina.

Rysslands militära närvaro i närheten av Finland har minskat drastiskt i takt med att invasionen dragit ut på tiden.

Tidigare fanns ungefär 2 000 ryska soldater utplacerade i Alakurtti nära gränsen.

I dag kvarstår ungefär hälften.

Den andra halvan har skickats till Ukraina för att delta i det ryska anfallskriget.

Lugnande besked från experten 

Krigsforskaren Ilmari Käihkö anser inte att Finland behöver oroa sig. 

–  Ryssland har inget att sätta in här vid östgränsen. Snarare kommer utrustning från östgränsen att användas någon annanstans, och Ukraina är destination nummer ett, säger han till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen