Pinsam miss av diktaturen Kina

2023 09 17

Som i de flesta länder styrda av envåldshärskare är media hårt kontrollerat även i Kina.  

Det är landets statliga medier som dominerar nyhetsflödet – och därigenom styr vilken information som ska finnas tillgänglig för den kinesiska befolkningen.  

Kritiska röster eller åsikter som framställer den egna regeringen och dess myndigheter i dålig dager får minimalt med utrymme – om ens något. 

Höjde på ögonbrynen  

Men nu har en av Kinas statliga tidningar misslyckats med just ovanstående, rapporterar The Guardian. 

En, för diktaturen, pinsam video har publicerats på sajten People’s Daily.

Filmen skulle egentligen marknadsföra staden Hangzhou i form av litterära verk, men i videon får en specifik dikt tittarna att höja på ögonbrynen.

Den handlar om korrupta ledare som ignorerar nationella kriser och flyr till andra länder för att leva gott. 

Plockade ned videon 

Även en annan dikt framfördes i videon. Den handlade om massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. 

People’s Daily insåg snabbt sitt misstag och tog ned videon. 

Men inte innan den hade setts minst 130 000 gånger på flera statliga mediekonton.  

– Om den här typen av misstag begicks av en politiskt oliktänkande eller till och med en vanlig nätanvändare skulle man bli måltavla för arga nationalister och nätmobbare och få dödshot skickade till sig, har en person som sett videon kommenterat. 

Ny lag införs 

Andra har gjort sig lustiga över mediemissen och den minst sagt ovanliga videon som dök upp i nyhetsflödet. 

– Detta skadar allvarligt mina känslor för nationen, skämtar en annan bland kommentarerna och hänvisar till en föreslagen lag som ska kriminalisera kommentarer, kläder eller symboler som “undergräver den kinesiska andan”.

Auktoritär regim

Politiska kommentarer i Kina är i regel mycket kontrollerade.

Kritik censureras i regel eller får ännu allvarligare konsekvenser.

Censuren har blivit ännu hårdare under ledning av Xi Jinping och upprepade tillslag har skett mot aktivister och oliktänkande.

LÄS MER: Diktatorn rasande – förbjuder biofilm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trumps ”historiska” avtal avvisas – av den som skrev på

2025 10 26

Thailand och Kambodja har undertecknat ett avtal om att minska spänningarna vid den omtvistade gränsen, men Thailands utrikesminister vägrar kalla det ett fredsavtal, rapporterar BBC.

”Historiskt avtal”

Vid en ceremoni i Kuala Lumpur där avtalet skrivits under tog Donald Trump ordet och beskrev händelsen i superlativ.

– Detta är en betydelsefull dag för Sydostasien. Ett monumentalt steg, säger Trump.

Han kallade de två premiärministrarna för "historiska gestalter" och berättade hur han personligen engagerat sig i konflikten från sin golfresort i Skottland.

Trump har döpt avtalet till Kuala Lumpur Peace Accord och framhåller att det markerar ett stort steg framåt för regionen.

Enligt honom är det ett bevis på hans förmåga att medla i internationella konflikter, som han jämför med tidigare insatser.

– Åtta krig har min administration lyckats avsluta på åtta månader – något liknande har aldrig hänt tidigare, sägerTrump.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Thailand håller tillbaka

Trots Trumps överdrivna hyllningar är Thailands utrikesminister Sihasak Phuangketkeow försiktig.

– Jag skulle kalla det en väg mot fred, säger han, och vägrar kalla avtalet för ett fredsavtal.

Han betonar att Thailands syn på konflikten fortfarande är att den ska lösas bilateralt, utan internationell medling.

Premiärminister Anutin Charvirakul är också försiktig och hänvisar till inhemsk opinion, där pressen mot att ge för mycket till Kambodja är stark.

Av detta skäl är Thailands stöd till avtalet mer symboliskt än avgörande.

Kambodja däremot är mer entusiastisk över avtalet.

Landet har länge försökt att göra konflikten med Thailand till en internationell fråga – bland annat genom att hänvisa den till Internationella domstolen – något som Thailand inte accepterar.

Långdragen konflikt

Gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har pågått i årtionden och gäller särskilt områden nära gränsen där tidigare gränsmarkeringar saknas eller är omtvistade.

Länderna har redan enats om vapenvila, men flera frågor är fortfarande olösta.

Trots avtalet kvarstår alltså de historiska skillnaderna mellan länderna, och risken för framtida konflikter är fortsatt hög.

LÄS MER: Trump anklagas för jättelögn om bombningar

Foto: Official White House J. N. Boghosian

Text: Redaktionen