BEKRÄFTAT: Nytt besked om plastpåseskatten

2023 09 13

Turerna kring det så kallade plastpåseskatten har varit många.

I början av april meddelade regeringen och SD att den skulle slopas helt och hållet.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till SR Ekot och berättade att plastpåseskatten kommer att slopas från och med den 1 januari 2024.

Men inför förhandlingarna om höstbudgeten 2024 kom ett nytt besked.

I stället för att slopa plastpåseskatten helt och hållet framhöll regeringen att man ämnar att kraftigt sänka skatten.

– Skattesatsen per plastbärkasse bör inte vara högre än vad som krävs för att syftet med skatten ska uppnås.

–  Normalskattesatsen föreslås sänkas till 50 öre per plastbärkasse. Skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar föreslås sänkas till 5 öre per plastbärkasse, uppgav Finansdepartementet i ett pressmeddelande 28 april.

Nytt besked i dag onsdag

Nu kommer ytterligare ett nytt besked om den omdiskuterade skatten.

Plastpåseskatten kommer att försvinna, men det kommer att dröja ytterligare några månader.

I november 2024 kommer den att slopas helt och hållet.

Det framhåller klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra.

Inbringade 519 miljoner

Skatten på plastpåsar infördes i mars 2020 i syfte att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Delade meningar

Det råder delade meningar om skattens nytta.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

JUST NU: Kaos i turistparadis – tvingas radera alla bilder

2025 06 01

Okända smultronställen i den spanska ögruppen Balearerna, där bland annat Ibiza och Mallorca ingår, invaderas av turister.

Detta efter att ett beslut från lokala myndigheter fått motsatt effekt.  

I ett försök att dämpa effekterna av överturismen har myndigheterna tagit hjälp av influencers med hundratusentals följare på sociala medier. Profilerna har fått i uppdrag att marknadsföra ”okända” platser på sina sociala medier med syfte att styra turister dit.

Men projektet har varit alltför framgångsrikt.  

Nu strömmar turister till avlägsna delar av ögruppen, rapporterar The Guardian.

Besökarna tar ofta egna bilder och publicerar dem på sociala medier, vilket lockar ännu fler turister.

– Det har haft en helt motsatt effekt mot vad som var avsett och strider mot regeringens politik, som syftar till att begränsa turismen, säger en talesperson för Balearernas turistmyndighet enligt tidningen.

Tvingas radera alla bilder

Läget beskrivs som kaosartat på flera platser.

Caló des Moro, en liten vik på Mallorca med plats för cirka 100 personer, är ett exempel.

Efter att en influencer marknadsfört den lilla viken besöks platsen dagligen av tusentals personer.

Läget är akut, enligt den lokala borgmästaren María Pons. Hon vädjar till journalister och researrangörer att aldrig nämna viken igen, rapporterar The Guardian.

Borgmästaren har också beordrat kommunen att radera samtliga bilder av viken från sin hemsida.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Rekordsommar

Spanien förväntar sig rekordmånga turister i sommar.

Samtidigt ökar frustrationen hos lokalbefolkningen i många populära turistorter. Många städer tar emot fler turister än de klarar av, vilket leder till trängsel, slitage på infrastrukturen och försämrad livskvalitet för lokalbefolkningen.

LÄS MER: SPANIEN: Vädjar till svenska turister – “Kom inte hit”

Foto: E. Zhyvchik

Text: Redaktionen

Chockerande upptäckt längs vägar – ”vem i helvete är så sjuk?”

2025 06 01

Sveriges grannland Danmark chockas av en barbarisk syn längs infartsvägarna till staden Hadsund.

Längs vägarna har en eller flera personer korsfäst råkor. Bilister som kör in i staden har mötts av de stora korsen med uppspikade fåglar.

Nu väller anmälningar in till polisen, rapporterar TV2.

I en lokal Facebookgrupp är ilskan stor.

– Vem i helvete är så sjuk i huvudet? lyder en av flera upprörda kommentarer.

”Det är makabert”

Det är oklart vem eller vilka som spikat upp fåglarna.

Lokalinvånaren Heidi Laura Bramsen misstänker att den skyldige är någon som bor nära en råkkoloni och som fått nog av fåglarnas oväsen.

En förklaring som Laura Bramsen inte köper.

– Jag tycker inte det här hör hemma i samhället. Det är makabert. Barn kan bli skrämda och chockade av synen, säger hon till TV2.

Polisutredning

Polisen har inlett en utredning.

–  Vi kommer att samla in uppgifter och fortsätta utreda ärendet, säger Christian Tilsted från Nordjyllandspolisen till TV2.

Råkan är fridlyst i Danmark sedan 1979.

FAKTA: Råka

- Råkan är en kråkfågel som lever i stora delar av Europa och Asien. Den är svart med viss lilaaktig glans. Den är lite mindre än kråkan, cirka 45 centimeter lång och med ett vingspann på mellan 80-95 centimeter. Den har många olika läten – läten som ibland är svåra att skilja från kråkans.

- 90 procent av Sveriges råkor häckar i Skåne. I dag har råkorna tagit en större plats i tätorter. Tidigare fanns de främst i jordbrukslandskap men på grund av ett alltmer exploaterat och ensidigt jordbruk har råkorna svårare att hitta föda där.

- Råkan var tidigare mer utbredd i Sverige, men antalet råkor minskade kraftigt under 1900-talet på grund av jakt och förändrat jordbruk.

- Råkor med sina högljudda läten tidigt på morgnar och sent på kvällar anses av många vara en störande angelägenhet i tätorter. De kan också medföra stora mängder spillning kring sina kolonier.

- Fåglarna betraktas som mest högljudda under tiden som ungarna ligger kvar i boet. Råkor anses dock juridiskt sett inte vara en fara för människors hälsa eller ett hot mot miljön.

Källa: Tomelilla kommun

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen