Mystiskt ljusfenomen förbryllar forskare

2023 09 14

Rapporter om märkliga “jordbävningsljus” har orsakat huvudbry i forskarvärlden.

Länk till bilder finns längst ned i artikeln.

Katastrofen var ett faktum natten till lördag förra veckan när en jordbävning med magnitud 6,8 drabbade Marocko.

Byggnader i staden Marrakech rasade samman och dödssiffran har stigit till över 2 600 personer.

Men en knapp vecka efter naturkatastrofen har en annan del av händelseförloppet börjat få uppmärksamhet.

Det rör sig om ett märkligt ljusfenomen på himlen strax före jordbävningen, rapporterar CNN.

Fångats på bild

Flera videor från övervakningskameror i staden har fångat ljuset.

De kallas för “earthquake lights”, EQL, eller “jordbävningsljus” på svenska och liknande fenomen omtalades redan under antikens Grekland.

Utbrotten av de dansande ljusen i olika färger har länge förbryllat forskare, och vetenskapen är fortfarande inte överens om vad som orsakar dem.

– Men de är definitivt verkliga, säger den pensionerade geofysikern John Derr till CNN.

Han spenderade en stor del av sitt yrkesliv vid US Geological Survey och har skrivit flera vetenskapliga artiklar om fenomenet.

"Ingen skulle tro på dig"

Enligt John Derr påminner filmerna från Marocko om bilder som fångades på EQL vid en annan jordbävning: den i Pisco, Peru, 2007.

– Att kunna se EQL är beroende av mörker och andra gynnsamma faktorer, säger geofysikern.

En annan forskare, fysikprofessorn Juan Antonio Lira Cacho, menar att det är modern teknik som gör att människan i större utsträckning noterat ljusen.

– För 40 år sedan var det omöjligt. Om du såg dem skulle ingen tro på dig, säger han till tv-kanalen.

Liknar norrsken

Ljusen kan se ut som vanliga blixtar eller som lysande “band” som påminner om norrsken.

Ibland liknas de snarare vid flimrande lågor – och vid andra tillfällen har bilder visat lysande moln som svävar på himlen.

Fenomenet är också oväntat vanligt – forskare har funnit att det förekommer i 80 procent av observerade fall för jordbävningar med magnituder högre än 5,0 och har kunnat ses på 60 mils avstånd från skalvets epicentrum.

Ingen konstaterad förklaring

Någon exakt förklaring till ljusen är emellertid inte konstaterad.

Men det finns teorier. 

En är att när defekter eller föroreningar i kristaller i bergarter utsätts för mekanisk påfrestning, som sker strax före en större jordbävning, bryts de isär och genererar elektricitet. Bergen fungerar sedan som halvledare.

Andra forskare tror att det är statisk elektricitet som produceras av sprickbildning av berg och radon.

Se bilder av jordbävningsljuset genom att klicka här (länk till CNN).

Arkivfoto från Marrakech: M. Fragkidis

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionen höjs

2025 08 26

Riksdagens pensionsgrupp kallar till pressträff.

Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje (M) deltar tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier. 

På pressträffen väntas ministern och pensionsgruppen meddela att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”, rapporterar Ekot.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

– Pengarna fördelas efter hur mycket man själv har arbetat. För den som jobbar sätts pengarna in på pensionskontot, för pensionärer betalas det ut direkt i pensionen, uppger Ekot.

100 kronor i månaden

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027.

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

Enligt uppgifter till Expressen innebär det nya systemet ungefär 100 kronor mer i månaden.

De vinner på nya systemet 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, har länge argumenterat för en gas i pensionssystemet. 

Enligt TCO kommer gasen fungera på samma sätt som den så kallade "bromsen i pensionssystemet" – en automatisk balanseringsmekanism som säkerställer att utbetalnignarna inte överstiger tillgångarna. 

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas.

Foto: 

Text: Redaktionen


Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen