Euro eller krona: EU ställer särskilt krav på Sverige

2023 09 15

Sverige har tekniskt sett förbundit sig till att införa euro som valuta.

Detta i egenskap av att vara medlem i EU.

Samma sak gäller även för övriga länder som anslutit sig till unionen.

När det ska ske är dock upp till Sverige – och övriga sex EU-länder som ännu inte bytt valuta – och någon specifik tidtabell finns inte.

Däremot har EU ett särskilt krav på just Sverige utifrån rådande förutsättningar, rapporterar Dagens Nyheter.

Krav på Sverige utmärker sig

Totalt finns fyra EU-krav för att få grönt ljus att införa euro: prisstabilitet, sunda statsfinanser, lång långfristig räntenivå samt stabil växelkurs.

Det sistnämnda utmärker sig i synnerhet – eftersom Sverige i nuläget inte klarar kriteriet.

I korthet innebär det att kronan under en prövotid på två år måste anslutas till den europeiska växelkursmekanismen, ERM.

Visar den sig fortsatt instabil under perioden skulle Sverige bli nekade om regeringen bestämmer sig för att försöka byta till euro.

"Vi måste gå med"

Frågan aktualiseras i takt med att debatten om ett valutabyte blossat upp ordentligt i veckan.

I onsdags lade regeringspartiet Liberalerna fram en plan som går ut på att euron ska introduceras i Sverige senast 1 januari 2028.

– Vi måste gå med i euron. Det handlar om svensk ekonomi här och nu, men det handlar också om att säkra framtidens jobb och underlätta handeln, framhöll partiledare Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet.

Motståndet minskar

Undersökningar visar att motståndet till euron minskar bland svenska folket.

Idag säger 47 procent nej, att jämföra med 55 procent i juni och 56 procent i folkomröstningen 2003, enligt TV4:s och Kantar Publics opinionsmätning.

Men även om opinionen för att gå med i eurosamarbetet skulle växa sig ännu starkare och få regeringen att fatta ett nytt beslut är det inte säkert att Liberalernas tidsplan skulle hålla.

– Det går inte att säga på förhand. Alla kriterier måste vara uppfyllda, svensk lagstiftning måste anpassas och så tillkommer en rad komplicerade praktiska förberedelser, framhåller EU-kommissionens talesperson till DN.

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade igår att regeringen inte planerar att driva frågan om inträde i euron.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Glädjebesked från Swedbank – till hela Sverige

2025 08 26

Storbanken Swedbank går ut med flera glädjande besked till hushållen.

I konjunkturrapporten ”Swedbank Economic Outlook” konstaterar storbankens analytiker att inflationen, som var överraskande hög under sommaren, väntas sjunka mot inflationsmålet i närtid.

Det kommer i sin tur leda till flera efterlängtade räntesänkningar från Riksbanken.

– Med inflationen nära målet kan Riksbanken fokusera på att få fart på svensk ekonomi. Riksbanken sänker styrräntan två gånger till i år, ned till 1,50 procent. Sänkningarna är viktiga för att få fart på ekonomin. Under 2027 kan en höjning komma om tillväxten tar fart, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.    

”Välbehövligt stöd” till hushållen  

Dessutom bedömer Swedbank att hushållen kan väntas sig flera ekonomiska lättnader från regeringen under nästa år. Storbanken räknar med ofinansierade åtgärder på totalt 75 miljarder kronor under 2026, varav mer än hälften utgörs av höjda transfereringar till hushållen och skattesänkningar.  

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk tillväxt. Samtidigt fortsätter Sverige att ha starka statsfinanser. Det kan bli viktigt för att hjälpa svensk ekonomi framöver om den globala konjunkturen skulle försvagas ytterligare, säger Mattias Persson.

LÄS MER: Stor upptäckt om Ica Maxis priser

Hushållen driver på

De ekonomiska lättnaderna väntas stärka hushållens köpkraft under nästa år. Det kommer i sin tur driva på återhämtningen i ekonomin, bedömer Swedbank.

–  Hushållen har stärkt sin balansräkning genom ett högt sparande. Stigande inkomster, lägre räntor och stödjande finanspolitik kommer bidra till att ytterligare stärka hushållens ekonomi. Vägen ligger öppen för ökad konsumtion, kommenterar Mattias Persson. 

LÄS MER: Byggbolag går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen