Stor förvirring: Nytt problem för Sveriges Natoansökan

2023 09 18

Ett uttalande i ungersk tv väcker flera frågor kring Sveriges ansökan till Nato.

Det är talmannen i Ungerns parlament som uttalat sig under helgen.

I intervjun påstår talmannen att det “inte är säkert” att Ungern måste godkänna Sveriges ansökan i parlamentet för att medlemskapet ska gå igenom, rapporterar Sveriges Radio på måndagsförmiddagen.

Uttalandet snappades upp av radions Natoreporter.

– Det var ett uttalande i en lokal tv-station där talmannen helt enkelt förklarar att det inte är säkert att det behövs en omröstning i parlamentet i Budapest, säger han till den egna kanalen.

Väcker frågor och problem

Bakgrunden lyder att varje land inom Nato reglerar vilka avtal man sluter tillsammans med Natos grundlag.

I den senare framgår det i klartext att det är respektive Natolands parlament som ska godkänna en ny ansökan – i flera länder ska det även godkännas av presidenten om det finns en sådan.

Varför nu den ungerska talmannen uttalar sig om att det inte behövs finns det ingen förklaring till hos Sverige.

Och uttalandet väcker frågor – och nya problem – för vad som sker med ratificeringen av den svenska ansökan.

– Det här är reglerat i respektive lands författning och vad det här betyder för Sveriges process är i dagsläget rätt så oklart, framhåller SR:s reporter.

Rasade mot Sverige

Ungern är tillsammans med Turkiet de enda länderna som formellt inte godkänt Sveriges medlemskap. 

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan har muntligt sagt ja – men den officiella omröstningen har dragit ut på tiden.

Så även i Ungern.

Och det blev inte enklare när den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó förra veckan rasade mot Sverige på grund av ett UR-klipp som problematiserade demokratin i Ungern.

– Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, uttryckte han till Sveriges dito Tobias Billström (M).

Fortsatte under veckan

Under veckan fortsatte de ungerska angreppen mot Sverige, bland annat genom regeringens talesperson Zoltan Kovac.

– Hur kan vi öppet och tydligt förhandla och prata med den svenska regeringen om den under tiden tror och sprider ett budskap om att Ungerns regering inte har kommit till makten genom demokratiska val? frågade han sig i en video på sociala medier.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Amerikanska stridsflyg har skickats upp

2025 08 25

USA har behövt skicka upp stridsflygplan.

På måndagen kommer besked om att USA har skickat upp stridsflygplan.

Anledningen är att ett ryskt flygplan har rört sig utanför Alaska.

Två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades upp för att möta och identifiera det ryska planet, rapporterar ABC News.

För tredje gången

Ett lednings- och kontrollflygplan av typen E-3 Sentry, två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades ut "för att genskjuta och visuellt identifiera" ett ryskt Il-20 övervaknings- och spaningsflygplan för tredje gången på en vecka.

Det ryska planet ska inte ha tagit sig in i kanadensiskt eller amerikanskt luftrum.

Under den senaste veckan har amerikanska F-16-stridsflygplan skickats ut två andra gånger – en gång den 21 augusti och en gång den 20 augusti – för att genskjuta ryska Il-20-flygplan.

“Är redo”

Norad – North American Aerospace Defense Command – meddelar följande efter händelsen:

– Norad använder ett skiktat försvarsnätverk av satelliter, mark- och luftbaserad radar samt stridsflygplan för att upptäcka och spåra flygplan och informera om lämpliga åtgärder, menas det.

– Norad är redo att använda en rad svarsalternativ för att försvara Nordamerika.

Inga nya besked

Samtidigt som amerikanska F-16-plan genskjuter ryska spaningsplan fortsätter Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Trump vill att Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin ska mötas, någonting som inte ser sannolikt ut i nuläget.

Den amerikanska presidenten säger själv att Putin inte vill träffa Zelenskyj, eftersom “han inte gillar honom”.

“Gillar honom inte”

Trump träffade både Putin och Zelenskjy separat den här månaden som en del av sina ansträngningar att mäkla fred, men inget genombrott har uppnåtts och Ryssland har fortsatt att attackera ukrainska städer.

Vladimir Putin undviker att träffa president Volodymyr Zelenskyj för att "han inte tycker om honom", säger Trump på måndagskvällen, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk region har slut på bensin

2025 08 25

Bensinen på den ryska ögruppen Kurilerna har tagit slut.

Under den senaste tiden har bensinkrisen i Ryssland intensiferats – bland annat mot bakgrund av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.

Nu kommer uppgifter om att bensinen har tagit slut på den östliga ryska ögruppen Kurilerna, rapporterar oberoende Moscow Times.

Har tagit slut

Delar av Kurilerna i Rysslands fjärran östern har fått slut på bensin, uppger lokala myndigheter på måndagen.

– Försäljningen av AI-92-bensin till allmänheten har tillfälligt stoppats. Hela utbudet behövs för specialfordon, säger Konstantin Istomin, chef för Kurilsk-distriktet.

Beskedet kommer bara fem dagar efter att öarna införde en gräns på 10 liter per kund.

I grannregionen

Brister har också drabbat den närliggande Primorye-regionen, där långa köer bildades vid bensinstationer förra helgen. 

Myndigheterna införde restriktioner i Zabaikalsky-regionen och på ockuperade Krym efter brister där.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Efter krismötet

Tidigare i augusti kom besked om att den ryska regeringen kallat till krismöte angående bränslekrisen.

Åtgärden kom efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Har slagit till

I dagarna har Ukraina bland annat slagit till mot Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen.

Syzrans oljeraffinaderi kan raffinera upp till 8,5 miljoner ton olja per år, vilket motsvarar cirka 3,08 procent av den totala volymen av oljeraffinering i Ryssland.

– Den ukrainska generalstaben noterade att Syzrans oljeraffinaderi är specialiserat på att producera bensin, dieselbränsle, flygfotogen och andra petroleumprodukter för den ryska militären, uppger tankesmedjan ISW.

Läs mer: Norskt fartyg beskjutet

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen