Alla som sjukhusvårdas på Sahlgrenska har två saker gemensamt

2021 07 31

Patienterna som sjukhusvårdas för viruset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – inklusive de som intensivvårdas – har två saker gemensamt.

Det framgick när överläkare Magnus Brink talade med Sveriges Radio.

Gemensam nämnare nr 1

– Samtliga patienter som har krävt inläggning har varit ovaccinerade. Det är den viktigaste saken att framhålla. Vi har inte behövt lägga in någon patient som har fått sina två vaccindoser, berättar han.

Gemensam nämnare nr 2

Dessutom har alla – med något enstaka undantag – ytterligare en sak gemensamt. De har nämligen under en längre tid haft möjlighet att vaccinera sig men har avstått och nu är de i behov av sjukhusvård, uppger Sveriges Radio.

Det undantag som radion berättar om handlar om en yngre person.

– Så sent som förra veckan hade vi faktiskt en patient som vi inte har sett så mycket av och det var en yngre tidigare helt frisk person som ådragit sig smittan under en semesterresa i södra Europa, berättar överläkare Magnus Brink.

96 patienter

Avseende personer som blir så pass sjuka att de behöver sjukhusvård har Göteborg precis som övriga landet sett en nedgång. I nuläget är det sex coronapatienter på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset varav två får intensivvård.

Totalt i hela Sverige vårdas i dag 96 patienter på vårdavdelning och 15 på intensivvården jämfört med 103 respektive 28 förra veckan uppger SR.

Ovaccinerade kommer drabbas

Men överläkare Brink bedömer att det kommer att bli värre då smittspridningen nu är på väg upp i storstadsregionerna eftersom vaccinationsgraden bland yngre är låg.

– Då kommer ju smittan också nå fram till de grupper som är sårbara i den mån det finns ovaccinerade personer där och det kommer det göra, säger han till SR.

ANALYS

Slutsatsen är mycket enkel – full vaccinering i form av två doser är viktigt för att både skydda sig själv och skydda alla andra.

Foto: Region Kronoberg


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen